Bröd och vatten

25.01.2011 kl. 11:21
"Livsmedelssektorn är framtidens tillväxtbransch". Så heter det i statsrådets redogörelse om livsmedelspolitiken som nästa vecka debatteras för andra gången i riksdagen.

Den främsta konkurrensfördelen som den finländska livsmedelsbranschen har är att våra livsmedel är av mycket hög kvalitet: goda, färska och hälsosamma. Det här skapar många möjligheter för tillväxt inom sektorn, då dagens konsumenter är alltmer hälso- och miljömedvetna. Detta i sig självt räcker ändå inte till – det krävs även en medveten satsning, både på statligt och privat håll, på den finländska livsmedelsproduktionen och hela matkulturen.

Grunden utgörs naturligtvis av producenterna. Därför måste vi se till att verksamhetsförutsättningarna för en konkurrenskraftig inhemsk livsmedelsproduktion tryggas. I detta sammanhang är det glädjande att arbetet för att ge småskalig förädling en reell chans bar frukt då regeringen i december presenterade ett lagförslag som kommer att minska på till exempel gårdsslakteriernas administrativa börda. Lagen om producent- och branschorganisationer, som också torde avges till riksdagen ännu under denna riksdagsperiod, är en annan mycket behövlig förändring. Målsättningen med lagförslaget är att stärka jordbrukarnas ställning på marknaden i förhållande till de stora handelskedjorna. Det är därför mycket oroväckande att bl.a. arbetsminister Sinnemäki nu ifrågasätter lagförslaget, som skulle bidra till att öka jordbrukets lönsamhet.

Finländarnas kostvanor påverkas mycket kraftigt av vad de professionella köken serverar. Var tredje måltid i Finland är gjord av ett storkök. Den offentliga sektorn spenderar årligen ca 300 miljoner euro på uppköp av mattjänster. Här finns det stora möjligheter att påverka vad finländarna äter. År 2009 fattades ett principbeslut angående hållbar offentlig upphandling som ska öka andelen vegetariska, säsongsenliga och ekologiska måltider som storköken erbjuder. Principbeslutet är en bra början, men det finns mycket mera att göra.

Raseborg är nuförtiden hem för Finlands kocklandslag. Tack vare landslaget sprids kunskapen om den goda finländska maten utomlands, tillika som "Kocklejonen" garanterat hjälper till att öka på uppskattningen för det finländska köket också i vårt eget land. Vi måste bli bättre på att marknadsföra vår egen matkultur.

Att kocklandslaget är baserat i Raseborg ger naturligtvis också staden och hela regionen en chans att profilera sig i matfrågor. Redan nu har vi en växande närmatsrörelse tack vare Slow Food Västnyland, men också kommunerna kunde bli bättre på att välja närmat. Då stadsstyrelsen i Raseborg under hösten behandlade en motion om ökad användning av lokalt producerade råvaror i sin upphandling, beslöts att även andra aspekter än priset – så som miljöaspekter och kvalitetskrav – ska beaktas i upphandlingskriterierna. Nu gäller det att se till att dessa andra aspekter faktiskt blir uppmärksammade.

Mat är mera än bröd och vatten, mera än någonting att bara stilla hungern med. Genom våra val, kan vi befrämja miljön, den egna hälsan, den regionala matkulturen och ekonomin, den finländska matkulturen och den finländska landsbygden. För att konsumenterna ska kunna göra rätt val, måste varan naturligtvis finnas att tillgå och dess ursprung tydligt framgå. Därför måste vi fortsätta att aktivt arbeta för den finländska matkulturen och livsmedelsproduktionen.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00