Bröd och vatten

25.01.2011 kl. 11:21
"Livsmedelssektorn är framtidens tillväxtbransch". Så heter det i statsrådets redogörelse om livsmedelspolitiken som nästa vecka debatteras för andra gången i riksdagen.

Den främsta konkurrensfördelen som den finländska livsmedelsbranschen har är att våra livsmedel är av mycket hög kvalitet: goda, färska och hälsosamma. Det här skapar många möjligheter för tillväxt inom sektorn, då dagens konsumenter är alltmer hälso- och miljömedvetna. Detta i sig självt räcker ändå inte till – det krävs även en medveten satsning, både på statligt och privat håll, på den finländska livsmedelsproduktionen och hela matkulturen.

Grunden utgörs naturligtvis av producenterna. Därför måste vi se till att verksamhetsförutsättningarna för en konkurrenskraftig inhemsk livsmedelsproduktion tryggas. I detta sammanhang är det glädjande att arbetet för att ge småskalig förädling en reell chans bar frukt då regeringen i december presenterade ett lagförslag som kommer att minska på till exempel gårdsslakteriernas administrativa börda. Lagen om producent- och branschorganisationer, som också torde avges till riksdagen ännu under denna riksdagsperiod, är en annan mycket behövlig förändring. Målsättningen med lagförslaget är att stärka jordbrukarnas ställning på marknaden i förhållande till de stora handelskedjorna. Det är därför mycket oroväckande att bl.a. arbetsminister Sinnemäki nu ifrågasätter lagförslaget, som skulle bidra till att öka jordbrukets lönsamhet.

Finländarnas kostvanor påverkas mycket kraftigt av vad de professionella köken serverar. Var tredje måltid i Finland är gjord av ett storkök. Den offentliga sektorn spenderar årligen ca 300 miljoner euro på uppköp av mattjänster. Här finns det stora möjligheter att påverka vad finländarna äter. År 2009 fattades ett principbeslut angående hållbar offentlig upphandling som ska öka andelen vegetariska, säsongsenliga och ekologiska måltider som storköken erbjuder. Principbeslutet är en bra början, men det finns mycket mera att göra.

Raseborg är nuförtiden hem för Finlands kocklandslag. Tack vare landslaget sprids kunskapen om den goda finländska maten utomlands, tillika som "Kocklejonen" garanterat hjälper till att öka på uppskattningen för det finländska köket också i vårt eget land. Vi måste bli bättre på att marknadsföra vår egen matkultur.

Att kocklandslaget är baserat i Raseborg ger naturligtvis också staden och hela regionen en chans att profilera sig i matfrågor. Redan nu har vi en växande närmatsrörelse tack vare Slow Food Västnyland, men också kommunerna kunde bli bättre på att välja närmat. Då stadsstyrelsen i Raseborg under hösten behandlade en motion om ökad användning av lokalt producerade råvaror i sin upphandling, beslöts att även andra aspekter än priset – så som miljöaspekter och kvalitetskrav – ska beaktas i upphandlingskriterierna. Nu gäller det att se till att dessa andra aspekter faktiskt blir uppmärksammade.

Mat är mera än bröd och vatten, mera än någonting att bara stilla hungern med. Genom våra val, kan vi befrämja miljön, den egna hälsan, den regionala matkulturen och ekonomin, den finländska matkulturen och den finländska landsbygden. För att konsumenterna ska kunna göra rätt val, måste varan naturligtvis finnas att tillgå och dess ursprung tydligt framgå. Därför måste vi fortsätta att aktivt arbeta för den finländska matkulturen och livsmedelsproduktionen.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00