Den främsta konkurrensfördelen som den finländska livsmedelsbranschen har är att våra livsmedel är av mycket hög kvalitet: goda, färska och hälsosamma. Det här skapar många möjligheter för tillväxt inom sektorn, då dagens konsumenter är alltmer hälso- och miljömedvetna. Detta i sig självt räcker ändå inte till – det krävs även en medveten satsning, både på statligt och privat håll, på den finländska livsmedelsproduktionen och hela matkulturen.

Grunden utgörs naturligtvis av producenterna. Därför måste vi se till att verksamhetsförutsättningarna för en konkurrenskraftig inhemsk livsmedelsproduktion tryggas. I detta sammanhang är det glädjande att arbetet för att ge småskalig förädling en reell chans bar frukt då regeringen i december presenterade ett lagförslag som kommer att minska på till exempel gårdsslakteriernas administrativa börda. Lagen om producent- och branschorganisationer, som också torde avges till riksdagen ännu under denna riksdagsperiod, är en annan mycket behövlig förändring. Målsättningen med lagförslaget är att stärka jordbrukarnas ställning på marknaden i förhållande till de stora handelskedjorna. Det är därför mycket oroväckande att bl.a. arbetsminister Sinnemäki nu ifrågasätter lagförslaget, som skulle bidra till att öka jordbrukets lönsamhet.

Finländarnas kostvanor påverkas mycket kraftigt av vad de professionella köken serverar. Var tredje måltid i Finland är gjord av ett storkök. Den offentliga sektorn spenderar årligen ca 300 miljoner euro på uppköp av mattjänster. Här finns det stora möjligheter att påverka vad finländarna äter. År 2009 fattades ett principbeslut angående hållbar offentlig upphandling som ska öka andelen vegetariska, säsongsenliga och ekologiska måltider som storköken erbjuder. Principbeslutet är en bra början, men det finns mycket mera att göra.

Raseborg är nuförtiden hem för Finlands kocklandslag. Tack vare landslaget sprids kunskapen om den goda finländska maten utomlands, tillika som "Kocklejonen" garanterat hjälper till att öka på uppskattningen för det finländska köket också i vårt eget land. Vi måste bli bättre på att marknadsföra vår egen matkultur.

Att kocklandslaget är baserat i Raseborg ger naturligtvis också staden och hela regionen en chans att profilera sig i matfrågor. Redan nu har vi en växande närmatsrörelse tack vare Slow Food Västnyland, men också kommunerna kunde bli bättre på att välja närmat. Då stadsstyrelsen i Raseborg under hösten behandlade en motion om ökad användning av lokalt producerade råvaror i sin upphandling, beslöts att även andra aspekter än priset – så som miljöaspekter och kvalitetskrav – ska beaktas i upphandlingskriterierna. Nu gäller det att se till att dessa andra aspekter faktiskt blir uppmärksammade.

Mat är mera än bröd och vatten, mera än någonting att bara stilla hungern med. Genom våra val, kan vi befrämja miljön, den egna hälsan, den regionala matkulturen och ekonomin, den finländska matkulturen och den finländska landsbygden. För att konsumenterna ska kunna göra rätt val, måste varan naturligtvis finnas att tillgå och dess ursprung tydligt framgå. Därför måste vi fortsätta att aktivt arbeta för den finländska matkulturen och livsmedelsproduktionen.