Gestrin nöjd över beslut om glesbygdens avloppsvattenhantering

25.01.2011 kl. 15:07
Riksdagsledamot Christina Gestrin, medlem av miljöutskottet, är nöjd över att miljöutskottet idag godkänt betänkandet om avloppsvattenhantering på glesbygden.

- Miljöutskottet har i lagförslaget om avloppsvattenhanteringen på glesbygden klargjort de frågor som varit oklara, ställt krav på att rådgivningen ska vara enhetlig i hela landet och att informationen ska ges specifikt för varje fastighet, konstaterar Gestrin.

– Vi har svarat på grundlagsutskottets utlåtande genom att justera reningskraven så att huvudregeln är den reningskrav som i den tidigare förordningen motsvarat ett lindrigare reningskrav. Där miljön är särskilt känslig kan kommunen bestämma att reningskravet är strängare, och motsvara de krav som i den tidigare förordningen utgjorde huvudregeln.

– Grundlagsutskottets krav på att hålla kostnaderna på en rimlig nivå har vi bl.a. tacklat så att vi tydligt betonat att det finns olika tänkbara metoder för att rena avloppsvattnet. I klartext betyder det att största delen av fastigheterna klarar sig med tre sedimenteringsbrunnar och en markinfiltration. På känsliga områden kan en sluten tank vara bästa alternativet eller ett minireningsverk. Om vattentoalett saknas krävs inga särskilda åtgärder. Om fastighetsägarna och innehavarna är över 68 år krävs i regel inte åtgärder i detta skede och personer i svåra ekonomiska livssituationer kan få uppskov av kommunen.

– Vi betonar också planeringen i val av reningssätt och behovet av rådgivning. Lagen kan jämföras med andra regler för byggande och skall inte ses som en övervakningslag. Kommunerna kommer inte att åka runt och ta prov på utsläppen från reningsverken utan koncentrera sig på att medverka till att varje fastighet får den reningsteknik som lämpar sig bäst med tanke på användningen av fastigheten, antalet personer som i normala förhållanden använder fastigheten och miljöns känslighet, avslutar Gestrin.

Pressmeddelande 25.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00