Gestrin nöjd över beslut om glesbygdens avloppsvattenhantering

25.01.2011 kl. 15:07
Riksdagsledamot Christina Gestrin, medlem av miljöutskottet, är nöjd över att miljöutskottet idag godkänt betänkandet om avloppsvattenhantering på glesbygden.

- Miljöutskottet har i lagförslaget om avloppsvattenhanteringen på glesbygden klargjort de frågor som varit oklara, ställt krav på att rådgivningen ska vara enhetlig i hela landet och att informationen ska ges specifikt för varje fastighet, konstaterar Gestrin.

– Vi har svarat på grundlagsutskottets utlåtande genom att justera reningskraven så att huvudregeln är den reningskrav som i den tidigare förordningen motsvarat ett lindrigare reningskrav. Där miljön är särskilt känslig kan kommunen bestämma att reningskravet är strängare, och motsvara de krav som i den tidigare förordningen utgjorde huvudregeln.

– Grundlagsutskottets krav på att hålla kostnaderna på en rimlig nivå har vi bl.a. tacklat så att vi tydligt betonat att det finns olika tänkbara metoder för att rena avloppsvattnet. I klartext betyder det att största delen av fastigheterna klarar sig med tre sedimenteringsbrunnar och en markinfiltration. På känsliga områden kan en sluten tank vara bästa alternativet eller ett minireningsverk. Om vattentoalett saknas krävs inga särskilda åtgärder. Om fastighetsägarna och innehavarna är över 68 år krävs i regel inte åtgärder i detta skede och personer i svåra ekonomiska livssituationer kan få uppskov av kommunen.

– Vi betonar också planeringen i val av reningssätt och behovet av rådgivning. Lagen kan jämföras med andra regler för byggande och skall inte ses som en övervakningslag. Kommunerna kommer inte att åka runt och ta prov på utsläppen från reningsverken utan koncentrera sig på att medverka till att varje fastighet får den reningsteknik som lämpar sig bäst med tanke på användningen av fastigheten, antalet personer som i normala förhållanden använder fastigheten och miljöns känslighet, avslutar Gestrin.

Pressmeddelande 25.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35