Gestrin nöjd över beslut om glesbygdens avloppsvattenhantering

25.01.2011 kl. 15:07

Riksdagsledamot Christina Gestrin, medlem av miljöutskottet, är nöjd över att miljöutskottet idag godkänt betänkandet om avloppsvattenhantering på glesbygden.

- Miljöutskottet har i lagförslaget om avloppsvattenhanteringen på glesbygden klargjort de frågor som varit oklara, ställt krav på att rådgivningen ska vara enhetlig i hela landet och att informationen ska ges specifikt för varje fastighet, konstaterar Gestrin.

– Vi har svarat på grundlagsutskottets utlåtande genom att justera reningskraven så att huvudregeln är den reningskrav som i den tidigare förordningen motsvarat ett lindrigare reningskrav. Där miljön är särskilt känslig kan kommunen bestämma att reningskravet är strängare, och motsvara de krav som i den tidigare förordningen utgjorde huvudregeln.

– Grundlagsutskottets krav på att hålla kostnaderna på en rimlig nivå har vi bl.a. tacklat så att vi tydligt betonat att det finns olika tänkbara metoder för att rena avloppsvattnet. I klartext betyder det att största delen av fastigheterna klarar sig med tre sedimenteringsbrunnar och en markinfiltration. På känsliga områden kan en sluten tank vara bästa alternativet eller ett minireningsverk. Om vattentoalett saknas krävs inga särskilda åtgärder. Om fastighetsägarna och innehavarna är över 68 år krävs i regel inte åtgärder i detta skede och personer i svåra ekonomiska livssituationer kan få uppskov av kommunen.

– Vi betonar också planeringen i val av reningssätt och behovet av rådgivning. Lagen kan jämföras med andra regler för byggande och skall inte ses som en övervakningslag. Kommunerna kommer inte att åka runt och ta prov på utsläppen från reningsverken utan koncentrera sig på att medverka till att varje fastighet får den reningsteknik som lämpar sig bäst med tanke på användningen av fastigheten, antalet personer som i normala förhållanden använder fastigheten och miljöns känslighet, avslutar Gestrin.

Pressmeddelande 25.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15