Förändringar i beskattningen står för dörren

29.01.2011 kl. 09:47
"...Linjedragningen är inte helt fel. Finlands välfärd bygger på arbete och att sporra till det är alltid bra. Principen att beskatta konsumtion är inte heller fel, den som konsumerar mycket ska alltså betala mera skatt. Däremot står det klart redan nu att en sådan förändring blir besvärlig för vissa grupper..."

 

Skatterna är på allas läppar för tillfället. Statsbudgeten ska balanseras och förändringar i beskattningen kommer att vara en av största frågorna inför det kommande valet och regeringsförhandlingarna. Diskussionen startade på allvar när understatssekreterare Hetemäkis arbetsgrupp presenterade sitt betänkande i slutet av förra året. I stort sett är alla överens om att vi står inför stora förändringar, dels i och med den svåra ekonomiska situationen med den ökande statsskulden dels med den demografiska förändringen.
 

Kort kan man säga att arbetsgruppens förslag innebär att konsumtion kommer att beskattas hårdare och att inkomstkatten lindras. Energiskatten har redan höjts och det är mycket troligt att mervärdesskatten höjs oberoende regeringsbas. Däremot är jag inte alls lika säker på om den nya regeringen kommer att sänka inkomstskatten speciellt mycket, åtminstone inte på kort sikt.
 

Linjedragningen är inte helt fel. Finlands välfärd bygger på arbete och att sporra till det är alltid bra. Principen att beskatta konsumtion är inte heller fel, den som konsumerar mycket ska alltså betala mera skatt. Däremot står det klart redan nu att en sådan förändring blir besvärlig för vissa grupper. När konsumtionsbeskattningen höjs drar låginkomsttagarna, barnfamiljerna och ensamförsörjare en verklig nitlott. Samtidigt är det just barnfamiljerna som konsumerar mest i vårt samhälle. Varor som är livsnödvändiga, exempelvis mat, ska beskattas lägre än lyxprodukter, ohälsosamma och ickemiljövänliga slutprodukter. Höjs konsumtionskatten måste vi bygga upp ett system för att kompensera dem som har de lägsta inkomsterna. Om det sedan sker via höjt grundavdrag, justering av olika bidrag eller genom att barnbidraget inte beaktas i inkomststödet måste utredas.
 

Arbetsgruppen föreslår att man går in för att bredda den stabila och varaktiga skattebasen. Vad är mer varaktigt än fastigheter? Med andra ord kommer vi ännu en gång att få en diskussion om att utvidga fastighetsskatten till jord- och skogsbruksmark. Arbetsgruppen efterlyser en undersökning om detta men jag kan ge svaret redan nu: alla våra skogsskiften beskattats redan nu minst fyrfaldigt! Kapitalöverföringsskatt samt arvs- eller gåvoskatt varje gång skiftet byter ägare, arealskatt fram till för något år sedan, en skogsvårdsavgift som också är av skattenatur och nu 28 procent kapitalinkomstskatt på virkesförsäljning! Denna beskattning för ett område som dessutom omfattas av allemansrätten är mer än tillräcklig!


Att införa fastighetsskatt på åkermark är en fullständig logisk kullerbytta. Idag stöds jordbruksproduktionen med samhällsstöd för att produktion överhuvudtaget ska vara möjlig eftersom marknadspriserna inte täcker kostnaderna. Att beskatta samma område som man stöder verkar allt annat än klokt. Redan nu är fastighetsbeskattning på produktionsbyggnader en stor belastning för unga producenter som måste betala hög skatt för den arbetsplats som de byggt upp genom att ta stora lån. Det står fullständigt klart att jag motsätter mig detta.


Jag skulle vilja lyfta upp energibeskattningen, som redan till en del ökat konsumtionskostnaderna vid årsskiftet. Men till energibeskattningen får jag lov att återkomma i en senare krönika.

Riksdagsledamot Mats Nylund

Krönika i Vasabladet 29.1.2011
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00