Människohandel diskuterades i riksdagens plenum

02.02.2011 kl. 16:01
På tisdag kväll behandlade riksdagens plenum rapporten om människohandel i Finland 2010 (B 17/2010 rp). Det är den första rapporten om människohandel som har kommit till riksdagens behandling. Rapporten har fått positiv feed-back för att den är omfattande och väl beredd.

Människohandel diskuterades i riksdagens plenum

På tisdag kväll behandlade riksdagens plenum rapporten om människohandel i Finland 2010 (B 17/2010 rp). Det är den första rapporten om människohandel som har kommit till riksdagens behandling. Rapporten har fått positiv feed-back för att den är omfattande och väl beredd.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen med att påpeka att utskottsbehandlingen av rapporten kunde ha varit mer omfattande. Nauclér anser att då människohandel är en gränsöverskridande verksamhet vore det logiskt att också utrikesutskottet deltog i behandlingen av rapporten. Ytterligare lyfte Nauclér upp det faktum att människohandel förekommer särskilt i samband med prostitution och koppleri.

"Det går inte att undvika att se att människohandel är en fråga som till stor del handlar om jämställdhet och det gäller globalt såväl som nationellt, ett utnyttjande av utsatta personers, och då ofta kvinnors svaga rättsliga ställning. Jämställdhetsutredningen som nu ligger i riksdagen tar också upp frågan om människohandel och behovet av att utveckla lagstiftningen ur ett könsperspektiv."

Anförandet anges nedan:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Detta är den första rapporten om människohandel som kommer till riksdagens behandling. Att minoritetsombudsmannen gjort en mycket omfattande och väl beredd rapport har jag redan tidigare konstaterat, men nu kan man även konstatera att också arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har gjort ett arbete som är värt att berömma.

För min del hade jag dock gärna sett en mer omfattande utskottsbehandling av ärendet här i riksdagen. Med tanke på att människohandeln är en gränsöverskridande verksamhet som har vidsträckta internationella förgreningar, och som man knappast kan komma till rätta med annat än genom ett internationellt samarbete, så hade det varit naturligt att ärendet också skulle behandlas i utrikesutskottet. Så blev inte fallet, men jag antar att man kan räkna med att om fyra år, då man i den här redogörelsen bland annat ska granska Finland som transitland för människohandel, får en behandling av ärendet i utrikesutskottet.

Minoritetsombudsmannen lämnar alltså vart fjärde år en redogörelse till riksdagen men får inte som justitieombudsmannen eller justitiekanslern presentera sin redogörelse här i plenum. Det ser jag som en brist och det borde vi också kunna ändra på till nästa gång.

Herr talman! Flera viktiga punkter kommer fram i rapporten, som till exempel att man betonar betydelsen av de här frågorna ur offrets perspektiv och respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med Finlands internationella åtaganden. Och i det här sammanhanget så är det, som redan gjorts här, oundvikligt att påminna om ratificeringen av Europarådets konvention om bekämpandet av människohandel. Finland har alltså inte ratificerat konventionen och det är någonting som vi helt enkelt inte kan vänta med. Det påtalas ju också i utskottets betänkande.

Människohandel förekommer särskilt i samband med prostitution och koppleri. Det går inte att undvika att se att människohandel är en fråga som till stor del handlar om jämställdhet och det gäller globalt såväl som nationellt, ett utnyttjande av utsatta personers, och då ofta kvinnors svaga rättsliga ställning. Jämställdhetsutredningen som nu ligger i riksdagen tar också upp frågan om människohandel och behovet av att utveckla lagstiftningen ur ett könsperspektiv.

Det kan också nämnas att FN:s kvinnokommitté, Cedaw-kommittén, har kritiserat det faktum att det inte finns ordentligt med information om utövandet av prostitution i Finland. Det finns med andra ord mycket att göra på det här området.

Herr talman! Jag tänker inte här upprepa det som står i utskottets betänkande, det talar för sig själv och är som sagt var ett gott arbete, men det kan finnas skäl att särskilt fästa uppmärksamhet vid de olika klämförslag som ingår i betänkandet. De flesta syftar till direkta lagändringar och vittnar om att det finns allvarliga brister i vår lagstiftning och att detta faktum nu uppmärksammats, och det finns ingen tid för regeringen att vänta med dessa åtgärder.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00