Människohandel diskuterades i riksdagens plenum

02.02.2011 kl. 16:01
På tisdag kväll behandlade riksdagens plenum rapporten om människohandel i Finland 2010 (B 17/2010 rp). Det är den första rapporten om människohandel som har kommit till riksdagens behandling. Rapporten har fått positiv feed-back för att den är omfattande och väl beredd.

Människohandel diskuterades i riksdagens plenum

På tisdag kväll behandlade riksdagens plenum rapporten om människohandel i Finland 2010 (B 17/2010 rp). Det är den första rapporten om människohandel som har kommit till riksdagens behandling. Rapporten har fått positiv feed-back för att den är omfattande och väl beredd.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen med att påpeka att utskottsbehandlingen av rapporten kunde ha varit mer omfattande. Nauclér anser att då människohandel är en gränsöverskridande verksamhet vore det logiskt att också utrikesutskottet deltog i behandlingen av rapporten. Ytterligare lyfte Nauclér upp det faktum att människohandel förekommer särskilt i samband med prostitution och koppleri.

"Det går inte att undvika att se att människohandel är en fråga som till stor del handlar om jämställdhet och det gäller globalt såväl som nationellt, ett utnyttjande av utsatta personers, och då ofta kvinnors svaga rättsliga ställning. Jämställdhetsutredningen som nu ligger i riksdagen tar också upp frågan om människohandel och behovet av att utveckla lagstiftningen ur ett könsperspektiv."

Anförandet anges nedan:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Detta är den första rapporten om människohandel som kommer till riksdagens behandling. Att minoritetsombudsmannen gjort en mycket omfattande och väl beredd rapport har jag redan tidigare konstaterat, men nu kan man även konstatera att också arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har gjort ett arbete som är värt att berömma.

För min del hade jag dock gärna sett en mer omfattande utskottsbehandling av ärendet här i riksdagen. Med tanke på att människohandeln är en gränsöverskridande verksamhet som har vidsträckta internationella förgreningar, och som man knappast kan komma till rätta med annat än genom ett internationellt samarbete, så hade det varit naturligt att ärendet också skulle behandlas i utrikesutskottet. Så blev inte fallet, men jag antar att man kan räkna med att om fyra år, då man i den här redogörelsen bland annat ska granska Finland som transitland för människohandel, får en behandling av ärendet i utrikesutskottet.

Minoritetsombudsmannen lämnar alltså vart fjärde år en redogörelse till riksdagen men får inte som justitieombudsmannen eller justitiekanslern presentera sin redogörelse här i plenum. Det ser jag som en brist och det borde vi också kunna ändra på till nästa gång.

Herr talman! Flera viktiga punkter kommer fram i rapporten, som till exempel att man betonar betydelsen av de här frågorna ur offrets perspektiv och respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med Finlands internationella åtaganden. Och i det här sammanhanget så är det, som redan gjorts här, oundvikligt att påminna om ratificeringen av Europarådets konvention om bekämpandet av människohandel. Finland har alltså inte ratificerat konventionen och det är någonting som vi helt enkelt inte kan vänta med. Det påtalas ju också i utskottets betänkande.

Människohandel förekommer särskilt i samband med prostitution och koppleri. Det går inte att undvika att se att människohandel är en fråga som till stor del handlar om jämställdhet och det gäller globalt såväl som nationellt, ett utnyttjande av utsatta personers, och då ofta kvinnors svaga rättsliga ställning. Jämställdhetsutredningen som nu ligger i riksdagen tar också upp frågan om människohandel och behovet av att utveckla lagstiftningen ur ett könsperspektiv.

Det kan också nämnas att FN:s kvinnokommitté, Cedaw-kommittén, har kritiserat det faktum att det inte finns ordentligt med information om utövandet av prostitution i Finland. Det finns med andra ord mycket att göra på det här området.

Herr talman! Jag tänker inte här upprepa det som står i utskottets betänkande, det talar för sig själv och är som sagt var ett gott arbete, men det kan finnas skäl att särskilt fästa uppmärksamhet vid de olika klämförslag som ingår i betänkandet. De flesta syftar till direkta lagändringar och vittnar om att det finns allvarliga brister i vår lagstiftning och att detta faktum nu uppmärksammats, och det finns ingen tid för regeringen att vänta med dessa åtgärder.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30