Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken

03.02.2011 kl. 13:15
Riksdagen har tagit gott om tid på sig för behandlingen av statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken, och det är bra att så många utskott ordentligt har satt sig in i klimatpolitiken.

Klimatpolitiken har kommit för att stanna men ingen vet i dag vilka former klimatpolitiken kommer att ha om 50 år. Alla prognoser tyder på att förändringarna i miljön då blivit tydligare. Också de som varit skeptiska och som är skeptiska i dag kommer att få medge att åtgärder behövs för att minska utsläppen och för att minska på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Experter varnar för en global livsmedelskris om 40 till 50 år och orsaken är de onormala och helt exceptionella väderleksförhållandena som vi redan nu ser mycket av, översvämningar, missväxt och torka som gör att stora delar av världens bördigaste marker, också där var det bor allra mest människor, blir obrukbara. Vad det här kan innebära och leda till är svårt att förutse men sannolikt bland annat till stora migrationsströmmar. Experter säger också att följderna här på våra breddgrader i naturen är mindre eller sker långsammare än på många andra håll i världen. Det här är en viktig orsak till att se till i markplaneringen att våra åkrar och vår odlingsmark hålls odlingsbara också in i framtiden.

Suomen tulee yhdessä muiden Pohjoismaiden kanssa panostaa ympäristöteknologiaan ja energiatehokkaisiin ratkaisuihin. Maissamme olevaa osaamista tarvitaan ja voimme yhteisvoimin saada aikaan enemmän sekä tutkimuksessa että muiden ideoiden ja innovaatioiden kehittämisessä. Siirtyminen vähähiiliseen yhteiskuntaan ei tapahdu itsestään, vaan siihen vaaditaan poliittista ohjausta ja etenkin poliittista tahtoa. Tehokkuuden lisääminen on tärkeintä siten, että saamme enemmän tehoa pienemmällä energiamäärällä.

Monet puhuvat sähkönkulutuksen lisäämisestä ympäristölle myönteisenä asiana. Sähköä tuotetaan useasta eri energialähteestä, eikä mikään niistä ole täysin ongelmaton. Yhteiskunta, joka on enemmän riippuvainen sähköstä, ei ole ongelmaton. Siksi kaikessa toiminnassa on myös sähkönkulutusta hillittävä. Vähähiilinen yhteiskunta ei voi merkitä sähköintensiivistä yhteiskuntaa. Tavoitteena tulee olla sekä energia- että sähkötehokas yhteiskunta.

Finland ska tillsammans med de övriga nordiska länderna satsa på miljöteknologi och energieffektiva lösningar. Våra länders kunskap behövs och vi kan med gemensamma krafter åstadkomma mera både inom forskningen och utvecklingen av nya idéer och innovationer. Övergången till ett kolsnålt samhälle sker inte av sig själv utan det kräver politisk styrning och stark politisk vilja. Det viktigaste är att öka effektiviteten så att man får ut mera effekt med mindre mängd energi.

Många talar om att en ökning av elkonsumtionen kan ses som något positivt för miljön. Men elen produceras av olika slags energikällor och få, eller kanske ingen av dem, är helt problemfri. Ett mera elberoende samhälle är inte oproblematiskt utan i all verksamhet bör därför också elkonsumtionen stävjas. Ett kolsnålt samhälle kan inte betyda ett elintensivt samhälle. Målet måste vara både ett energi- och eleffektivt samhälle. Målsättningen om en större självförsörjningsgrad i energiförsörjningen är bra men det kan bara förverkligas genom en satsning på en decentraliserad el- och värmeproduktion.

Här har i dag också från regeringens håll förts fram att utsläppshandeln borde upphöra och att Finland borde dra sig ur den. I riksdagens miljöutskott har vi nyligen behandlat utsläppshandeln och ingenting talar för att Finland kommer att avvika från EU:s klimatpolitik. Finland och EU har ett ansvar att driva klimatpolitiken internationellt vidare och att eftersträva mindre utsläpp och kraftigare åtgärder än hittills. Utsläppshandeln har haft en styrande effekt men många andra styrmedel behövs också, inte minst för alla de funktioner som finns utanför utsläppshandelssektorn.

En viktig fråga på kort och lång sikt är hur klimatförändringen drabbar människor och natur i olika delar av världen. Där vill jag slutligen påpeka att i-världens ansvar att hjälpa och stöda u-länderna inte kan understrykas för mycket.

Haluan siis lopuksi vielä todeta, että teollisuusmaiden vastuuta kehitysmaiden auttamisessa ja tukemisessa ilmastopolitiikan alalla ei voi liikaa korostaa.

Tal i plenum 2.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00