Skatter och socialskydd

04.02.2011 kl. 09:50
"...Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag..."


Nu med dryga två månader till nästa riksdagsval håller alla intresseorganisationer på och ger sina förslag till nästa regeringsprogram. De allra största frågorna handlar om på vilket sätt man bäst bryter statens ökande skuldsättning och följaktligen hur beskattningssystemet ska utvecklas. En annan riktigt stor fråga handlar om hälso- och sjukvården och hur vi ska hantera det faktum att vi kommer att ha ett ökat vårdbehov, som kräver en nettoökning på 100 000 kommunalanställda fram till 2030. Samtidigt vet vi att befolkningen i arbetsför ålder minskar med 150 000 fram till år 2020.

Dessutom finns det många mindre detaljfrågor som är oerhört viktiga inte bara för enskilda personer utan för hela samhället. Grunden för hela välfärdsbygget är ju arbete och företagande. I synnerhet antalet ensamföretagare har ökat markant de senaste åren och är idag över 160 000 även om man tar bort jord- och skogsbrukssektorn. Fortfarande finns klara skattemässiga orättvisor och framför allt orättvisor i socialskyddet som gör att många tvekar att starta företag – det innehåller alltid en företagarrisk.

Några exempel: en privatföretagare/frilansare kan inte få skattefri km-ersättning eftersom skattefriheten är kopplad till arbetsavtalsförhållande. Det betyder att exempelvis en journalist som frilansar eller en timmerman som har firma behandlas olika skattemässigt. En annan detalj som borde utvecklas är reserveringssystemet. I synnerhet ensamföretagare i så kallade kreativa branscher, konstnärer, musiker och it-systemplanerare kan arbeta mycket länge med stora projekt och får en ytterst ojämn inkomstbild mellan olika år. Det är skäligt att vår skattelagstiftning skulle vara flexiblare på denna punkt.

När det gäller den sociala tryggheten finns mycket att utveckla. Personer som har korta arbetsförhållanden och kombinerar det med en liten firma faller snabbt igenom skyddsnätet när det gäller arbetslöshetsskydd. Har någon företagsverksamhet vid sidan om sitt ordinarie arbete så räknas hans/hennes inkomster från företagsverksamheten inte med som grund för dagpenning. I de här fallen hjälper oftast inte företagarnas arbetslöshetskassa heller, därför att man blir under minimi-inkomstgränserna.

Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag. Kort och gott handlar det om att anpassa regelverket enligt en förändrad arbetsmarknad. Flera arbetsgrupper arbetar med de här frågorna nu, men det krävs politiska linjedragningar för att det ska bli mer än förslag. Med andra ord, nästa regeringsprogram är rätta platsen att få ärendena framåt.

Jag är övertygad om att små reformer för företagare och näringsidkare i såväl beskattning som socialskydd är åtgärder som ger betydligt mera än de kostar. Så var det också med hushållsavdraget när det infördes. Fast det som avdrag naturligtvis minskade skatteintäkterna under ett visst moment i statsbudgeten så blev ökning på annat håll så mycket större på grund av att det uppstod helt nya arbetsplatser, och en del av den svarta ekonomin blev vit. Många gånger kan små reformer ha stor betydelse.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
ÖT Riksdagskrönika MN/4.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37