Skatter och socialskydd

04.02.2011 kl. 09:50
"...Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag..."


Nu med dryga två månader till nästa riksdagsval håller alla intresseorganisationer på och ger sina förslag till nästa regeringsprogram. De allra största frågorna handlar om på vilket sätt man bäst bryter statens ökande skuldsättning och följaktligen hur beskattningssystemet ska utvecklas. En annan riktigt stor fråga handlar om hälso- och sjukvården och hur vi ska hantera det faktum att vi kommer att ha ett ökat vårdbehov, som kräver en nettoökning på 100 000 kommunalanställda fram till 2030. Samtidigt vet vi att befolkningen i arbetsför ålder minskar med 150 000 fram till år 2020.

Dessutom finns det många mindre detaljfrågor som är oerhört viktiga inte bara för enskilda personer utan för hela samhället. Grunden för hela välfärdsbygget är ju arbete och företagande. I synnerhet antalet ensamföretagare har ökat markant de senaste åren och är idag över 160 000 även om man tar bort jord- och skogsbrukssektorn. Fortfarande finns klara skattemässiga orättvisor och framför allt orättvisor i socialskyddet som gör att många tvekar att starta företag – det innehåller alltid en företagarrisk.

Några exempel: en privatföretagare/frilansare kan inte få skattefri km-ersättning eftersom skattefriheten är kopplad till arbetsavtalsförhållande. Det betyder att exempelvis en journalist som frilansar eller en timmerman som har firma behandlas olika skattemässigt. En annan detalj som borde utvecklas är reserveringssystemet. I synnerhet ensamföretagare i så kallade kreativa branscher, konstnärer, musiker och it-systemplanerare kan arbeta mycket länge med stora projekt och får en ytterst ojämn inkomstbild mellan olika år. Det är skäligt att vår skattelagstiftning skulle vara flexiblare på denna punkt.

När det gäller den sociala tryggheten finns mycket att utveckla. Personer som har korta arbetsförhållanden och kombinerar det med en liten firma faller snabbt igenom skyddsnätet när det gäller arbetslöshetsskydd. Har någon företagsverksamhet vid sidan om sitt ordinarie arbete så räknas hans/hennes inkomster från företagsverksamheten inte med som grund för dagpenning. I de här fallen hjälper oftast inte företagarnas arbetslöshetskassa heller, därför att man blir under minimi-inkomstgränserna.

Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag. Kort och gott handlar det om att anpassa regelverket enligt en förändrad arbetsmarknad. Flera arbetsgrupper arbetar med de här frågorna nu, men det krävs politiska linjedragningar för att det ska bli mer än förslag. Med andra ord, nästa regeringsprogram är rätta platsen att få ärendena framåt.

Jag är övertygad om att små reformer för företagare och näringsidkare i såväl beskattning som socialskydd är åtgärder som ger betydligt mera än de kostar. Så var det också med hushållsavdraget när det infördes. Fast det som avdrag naturligtvis minskade skatteintäkterna under ett visst moment i statsbudgeten så blev ökning på annat håll så mycket större på grund av att det uppstod helt nya arbetsplatser, och en del av den svarta ekonomin blev vit. Många gånger kan små reformer ha stor betydelse.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
ÖT Riksdagskrönika MN/4.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05