Skatter och socialskydd

04.02.2011 kl. 09:50
"...Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag..."


Nu med dryga två månader till nästa riksdagsval håller alla intresseorganisationer på och ger sina förslag till nästa regeringsprogram. De allra största frågorna handlar om på vilket sätt man bäst bryter statens ökande skuldsättning och följaktligen hur beskattningssystemet ska utvecklas. En annan riktigt stor fråga handlar om hälso- och sjukvården och hur vi ska hantera det faktum att vi kommer att ha ett ökat vårdbehov, som kräver en nettoökning på 100 000 kommunalanställda fram till 2030. Samtidigt vet vi att befolkningen i arbetsför ålder minskar med 150 000 fram till år 2020.

Dessutom finns det många mindre detaljfrågor som är oerhört viktiga inte bara för enskilda personer utan för hela samhället. Grunden för hela välfärdsbygget är ju arbete och företagande. I synnerhet antalet ensamföretagare har ökat markant de senaste åren och är idag över 160 000 även om man tar bort jord- och skogsbrukssektorn. Fortfarande finns klara skattemässiga orättvisor och framför allt orättvisor i socialskyddet som gör att många tvekar att starta företag – det innehåller alltid en företagarrisk.

Några exempel: en privatföretagare/frilansare kan inte få skattefri km-ersättning eftersom skattefriheten är kopplad till arbetsavtalsförhållande. Det betyder att exempelvis en journalist som frilansar eller en timmerman som har firma behandlas olika skattemässigt. En annan detalj som borde utvecklas är reserveringssystemet. I synnerhet ensamföretagare i så kallade kreativa branscher, konstnärer, musiker och it-systemplanerare kan arbeta mycket länge med stora projekt och får en ytterst ojämn inkomstbild mellan olika år. Det är skäligt att vår skattelagstiftning skulle vara flexiblare på denna punkt.

När det gäller den sociala tryggheten finns mycket att utveckla. Personer som har korta arbetsförhållanden och kombinerar det med en liten firma faller snabbt igenom skyddsnätet när det gäller arbetslöshetsskydd. Har någon företagsverksamhet vid sidan om sitt ordinarie arbete så räknas hans/hennes inkomster från företagsverksamheten inte med som grund för dagpenning. I de här fallen hjälper oftast inte företagarnas arbetslöshetskassa heller, därför att man blir under minimi-inkomstgränserna.

Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag. Kort och gott handlar det om att anpassa regelverket enligt en förändrad arbetsmarknad. Flera arbetsgrupper arbetar med de här frågorna nu, men det krävs politiska linjedragningar för att det ska bli mer än förslag. Med andra ord, nästa regeringsprogram är rätta platsen att få ärendena framåt.

Jag är övertygad om att små reformer för företagare och näringsidkare i såväl beskattning som socialskydd är åtgärder som ger betydligt mera än de kostar. Så var det också med hushållsavdraget när det infördes. Fast det som avdrag naturligtvis minskade skatteintäkterna under ett visst moment i statsbudgeten så blev ökning på annat håll så mycket större på grund av att det uppstod helt nya arbetsplatser, och en del av den svarta ekonomin blev vit. Många gånger kan små reformer ha stor betydelse.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
ÖT Riksdagskrönika MN/4.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00