Skatter och socialskydd

04.02.2011 kl. 09:50
"...Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag..."


Nu med dryga två månader till nästa riksdagsval håller alla intresseorganisationer på och ger sina förslag till nästa regeringsprogram. De allra största frågorna handlar om på vilket sätt man bäst bryter statens ökande skuldsättning och följaktligen hur beskattningssystemet ska utvecklas. En annan riktigt stor fråga handlar om hälso- och sjukvården och hur vi ska hantera det faktum att vi kommer att ha ett ökat vårdbehov, som kräver en nettoökning på 100 000 kommunalanställda fram till 2030. Samtidigt vet vi att befolkningen i arbetsför ålder minskar med 150 000 fram till år 2020.

Dessutom finns det många mindre detaljfrågor som är oerhört viktiga inte bara för enskilda personer utan för hela samhället. Grunden för hela välfärdsbygget är ju arbete och företagande. I synnerhet antalet ensamföretagare har ökat markant de senaste åren och är idag över 160 000 även om man tar bort jord- och skogsbrukssektorn. Fortfarande finns klara skattemässiga orättvisor och framför allt orättvisor i socialskyddet som gör att många tvekar att starta företag – det innehåller alltid en företagarrisk.

Några exempel: en privatföretagare/frilansare kan inte få skattefri km-ersättning eftersom skattefriheten är kopplad till arbetsavtalsförhållande. Det betyder att exempelvis en journalist som frilansar eller en timmerman som har firma behandlas olika skattemässigt. En annan detalj som borde utvecklas är reserveringssystemet. I synnerhet ensamföretagare i så kallade kreativa branscher, konstnärer, musiker och it-systemplanerare kan arbeta mycket länge med stora projekt och får en ytterst ojämn inkomstbild mellan olika år. Det är skäligt att vår skattelagstiftning skulle vara flexiblare på denna punkt.

När det gäller den sociala tryggheten finns mycket att utveckla. Personer som har korta arbetsförhållanden och kombinerar det med en liten firma faller snabbt igenom skyddsnätet när det gäller arbetslöshetsskydd. Har någon företagsverksamhet vid sidan om sitt ordinarie arbete så räknas hans/hennes inkomster från företagsverksamheten inte med som grund för dagpenning. I de här fallen hjälper oftast inte företagarnas arbetslöshetskassa heller, därför att man blir under minimi-inkomstgränserna.

Att förbättra situationen för det som ännu idag kallas för otypiska arbetsförhållanden handlar betydligt mera om att förändra lagstiftningen, förordningar och att göra tolkningarna flexiblare än vad det handlar om stora budgetanslag. Kort och gott handlar det om att anpassa regelverket enligt en förändrad arbetsmarknad. Flera arbetsgrupper arbetar med de här frågorna nu, men det krävs politiska linjedragningar för att det ska bli mer än förslag. Med andra ord, nästa regeringsprogram är rätta platsen att få ärendena framåt.

Jag är övertygad om att små reformer för företagare och näringsidkare i såväl beskattning som socialskydd är åtgärder som ger betydligt mera än de kostar. Så var det också med hushållsavdraget när det infördes. Fast det som avdrag naturligtvis minskade skatteintäkterna under ett visst moment i statsbudgeten så blev ökning på annat håll så mycket större på grund av att det uppstod helt nya arbetsplatser, och en del av den svarta ekonomin blev vit. Många gånger kan små reformer ha stor betydelse.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
ÖT Riksdagskrönika MN/4.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45