Svart ekonomi

04.02.2011 kl. 10:44
Revisionsutskottet har låtit utföra en omfattande studie av den svarta ekonomins omfattning i Finland.

Rapporten är ett resultat av utförliga analyser och utredningar. Bevismaterialet som tagits fram och presenteras är inte någon trevlig läsning eftersom det visar att vi har en utbredd svart ekonomi i Finland. Regeringen har fäst uppmärksamhet vid den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av den. Under den pågående regeringsperioden har många åtgärder vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Bland Finlands främsta konkurrensfördelar är vårt fungerande samhälle, pålitligheten och en låg grad av korruption. Vi finländare har en stor tilltro till att lag och ordning gäller. Så ska det vara också i framtiden och därför måste bekämpandet av svart ekonomi tas på allvar av alla myndigheter. Det är skrämmande siffror som revisionsutskottets rapport levererar.

Regeringens motto är att arbete måste löna sig och sysselsättningsgraden bör höjas. Det här måste ske så att de gemensamma reglerna följs och att vi alla kan lita på att så sker. Ett pålitligt och fungerande samhälle bygger på att alla deltar i upprätthållandet av det som är gemensamt och att det bekostas med skattemedel som vi tillsammans står för. Arbete måste löna sig, men arbete och näringsverksamhet måste också basera sig på klara spelregler som bör efterföljas . Fripassagerare som reser i en egen svart klass ska inte tillåtas. Därför måste kryphål identifieras och täppas till och ekonomisk brottslighet bör fördömas och bestraffas.

Staten förlorar årligen hundratals miljoner euro på grund av den svarta ekonomin. Då den svarta ekonomin på 90-talet beräknades vara 4-5% av BNP, tror man att siffran nu är närmare 7 % av BNP det vill säga närmare 15 miljarder euro per år. I år har vi budgeterat 9 miljarder euro för upptagning av nya lån som en dag med ränta ska betalas bort. Vi har inte råd med en svart ekonomi.

Då vi talar om svart ekonomi går tankarna ofta till mindre arbeten som utförs i hushållen och i hemmet såsom reparationer och städning. Tack vare ibruktagandet av hushållsavdraget som också ökats och vidareutvecklats under den här regeringsperioden har en del av den svarta ekonomin minskat. Nya arbetsplatser har skapats och tryggheten för den som utför arbetet har ökats också ur ett ekonomiskt perspektiv då arbetet utförs hederligt och skatt och sociala avgifter betalas. Svenska riksdagsgruppen vill hålla fast vid hushållsavdraget.

Undersökningen visar att den svarta ekonomin har ökat särskilt i byggnads-, restaurang- och transportsektorerna samt inom fastighetsförmedling. Den svarta ekonomin har också fått nya drag under 2000-talet. Verksamheten har tilltagit och blivit mer internationell. Finländarna har blivit skickligare på att med hjälp av internationella planeringsmarknader kringgå beskattningen.

Skrämmande är uppgifterna om att Finland är en del av den internationella kriminella svarta ekonomin. Här förekommer penningtvätt och en del av den ryska kriminella svart ekonomin använder Finland som mellan- och stödetapp.

Rapporten presenterar uppgifter som är långt från smickrande för internationella placerare. Närmare 90 % av finländarnas placeringar som görs utomlands uppges inte, och beaktas med andra ord inte i beskattningen. Systemet att möjliggöra anonyma placeringar i Finland, å sin sida, innebär också en möjlighet för placeringen av kriminella pengar och skattefusk.

Det är inte amatörer som är de största aktörerna inom den svarta ekonomin. Det handlar om kriminell verksamhet som planeras och utförs av experter. Därför krävs det också en kontinuerlig verksamhet och ett gott samarbete mellan och kunnande hos de myndigheter som forskar i och motarbetar ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten måste bekämpas på ett professionellt sätt.

Det gäller att lära sig att känna igen och avslöja svart ekonomi. Samarbetsparterna är många: polis, tull, gränsbevakning, arbetarskyddsmyndigheter, skattemyndigheter och många fler.

Under den gångna regeringsperioden har frågan om svart ekonomi tagits på allvar. Resurser för övervakning av skatte- och även annat fusk har ökat kraftigt. I årets budget ökade resurserna för åklagarväsendet, domstolarna och utsökningen, för att öka möjligheterna att behandla frågor med anslutning till ekonomiska brott. Enligt experter betalar de extra anslagen snabbt igen sig mångfalt. Under regeringsperioden har också konkursombudsmannens resurser ökat, liksom polisens och skatteförvaltningens. En enhet för att bekämpa den svarta ekonomin ska dessutom inrättas. Alla dessa åtgärder visar att regeringen har tagit frågan om den svarta ekonomin på största allvar och målmedvetet beslutat sig för att bekämpa den.

Regeringen och riksdagen har på förra årets sida fattat beslut om att införa omvänd mervärdesskatteskyldighet inom byggnadsbranschen och lagen träder i kraft fr.o.m. april 2011. Förändringen innebär att huvudentreprenören görs ansvarig för hela skatten. Kraven på utökad anmälningsplikt för uppdragsgivare om dem som arbetar på byggplatserna ökar också. Den offentliga diskussionen har också inneburit att problemet synliggjorts.

Alla de här åtgärderna har alltså varit steg i rätt riktning, men de är tydligen långt ifrån tillräckliga. I nästa regeringsprogram måste bekämpningen av den svarta ekonomin ges högsta prioritet.

Tal i plenum 3.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00