Svart ekonomi

04.02.2011 kl. 10:44
Revisionsutskottet har låtit utföra en omfattande studie av den svarta ekonomins omfattning i Finland.

Rapporten är ett resultat av utförliga analyser och utredningar. Bevismaterialet som tagits fram och presenteras är inte någon trevlig läsning eftersom det visar att vi har en utbredd svart ekonomi i Finland. Regeringen har fäst uppmärksamhet vid den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av den. Under den pågående regeringsperioden har många åtgärder vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Bland Finlands främsta konkurrensfördelar är vårt fungerande samhälle, pålitligheten och en låg grad av korruption. Vi finländare har en stor tilltro till att lag och ordning gäller. Så ska det vara också i framtiden och därför måste bekämpandet av svart ekonomi tas på allvar av alla myndigheter. Det är skrämmande siffror som revisionsutskottets rapport levererar.

Regeringens motto är att arbete måste löna sig och sysselsättningsgraden bör höjas. Det här måste ske så att de gemensamma reglerna följs och att vi alla kan lita på att så sker. Ett pålitligt och fungerande samhälle bygger på att alla deltar i upprätthållandet av det som är gemensamt och att det bekostas med skattemedel som vi tillsammans står för. Arbete måste löna sig, men arbete och näringsverksamhet måste också basera sig på klara spelregler som bör efterföljas . Fripassagerare som reser i en egen svart klass ska inte tillåtas. Därför måste kryphål identifieras och täppas till och ekonomisk brottslighet bör fördömas och bestraffas.

Staten förlorar årligen hundratals miljoner euro på grund av den svarta ekonomin. Då den svarta ekonomin på 90-talet beräknades vara 4-5% av BNP, tror man att siffran nu är närmare 7 % av BNP det vill säga närmare 15 miljarder euro per år. I år har vi budgeterat 9 miljarder euro för upptagning av nya lån som en dag med ränta ska betalas bort. Vi har inte råd med en svart ekonomi.

Då vi talar om svart ekonomi går tankarna ofta till mindre arbeten som utförs i hushållen och i hemmet såsom reparationer och städning. Tack vare ibruktagandet av hushållsavdraget som också ökats och vidareutvecklats under den här regeringsperioden har en del av den svarta ekonomin minskat. Nya arbetsplatser har skapats och tryggheten för den som utför arbetet har ökats också ur ett ekonomiskt perspektiv då arbetet utförs hederligt och skatt och sociala avgifter betalas. Svenska riksdagsgruppen vill hålla fast vid hushållsavdraget.

Undersökningen visar att den svarta ekonomin har ökat särskilt i byggnads-, restaurang- och transportsektorerna samt inom fastighetsförmedling. Den svarta ekonomin har också fått nya drag under 2000-talet. Verksamheten har tilltagit och blivit mer internationell. Finländarna har blivit skickligare på att med hjälp av internationella planeringsmarknader kringgå beskattningen.

Skrämmande är uppgifterna om att Finland är en del av den internationella kriminella svarta ekonomin. Här förekommer penningtvätt och en del av den ryska kriminella svart ekonomin använder Finland som mellan- och stödetapp.

Rapporten presenterar uppgifter som är långt från smickrande för internationella placerare. Närmare 90 % av finländarnas placeringar som görs utomlands uppges inte, och beaktas med andra ord inte i beskattningen. Systemet att möjliggöra anonyma placeringar i Finland, å sin sida, innebär också en möjlighet för placeringen av kriminella pengar och skattefusk.

Det är inte amatörer som är de största aktörerna inom den svarta ekonomin. Det handlar om kriminell verksamhet som planeras och utförs av experter. Därför krävs det också en kontinuerlig verksamhet och ett gott samarbete mellan och kunnande hos de myndigheter som forskar i och motarbetar ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten måste bekämpas på ett professionellt sätt.

Det gäller att lära sig att känna igen och avslöja svart ekonomi. Samarbetsparterna är många: polis, tull, gränsbevakning, arbetarskyddsmyndigheter, skattemyndigheter och många fler.

Under den gångna regeringsperioden har frågan om svart ekonomi tagits på allvar. Resurser för övervakning av skatte- och även annat fusk har ökat kraftigt. I årets budget ökade resurserna för åklagarväsendet, domstolarna och utsökningen, för att öka möjligheterna att behandla frågor med anslutning till ekonomiska brott. Enligt experter betalar de extra anslagen snabbt igen sig mångfalt. Under regeringsperioden har också konkursombudsmannens resurser ökat, liksom polisens och skatteförvaltningens. En enhet för att bekämpa den svarta ekonomin ska dessutom inrättas. Alla dessa åtgärder visar att regeringen har tagit frågan om den svarta ekonomin på största allvar och målmedvetet beslutat sig för att bekämpa den.

Regeringen och riksdagen har på förra årets sida fattat beslut om att införa omvänd mervärdesskatteskyldighet inom byggnadsbranschen och lagen träder i kraft fr.o.m. april 2011. Förändringen innebär att huvudentreprenören görs ansvarig för hela skatten. Kraven på utökad anmälningsplikt för uppdragsgivare om dem som arbetar på byggplatserna ökar också. Den offentliga diskussionen har också inneburit att problemet synliggjorts.

Alla de här åtgärderna har alltså varit steg i rätt riktning, men de är tydligen långt ifrån tillräckliga. I nästa regeringsprogram måste bekämpningen av den svarta ekonomin ges högsta prioritet.

Tal i plenum 3.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35