Svart ekonomi

04.02.2011 kl. 10:44
Revisionsutskottet har låtit utföra en omfattande studie av den svarta ekonomins omfattning i Finland.

Rapporten är ett resultat av utförliga analyser och utredningar. Bevismaterialet som tagits fram och presenteras är inte någon trevlig läsning eftersom det visar att vi har en utbredd svart ekonomi i Finland. Regeringen har fäst uppmärksamhet vid den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av den. Under den pågående regeringsperioden har många åtgärder vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Bland Finlands främsta konkurrensfördelar är vårt fungerande samhälle, pålitligheten och en låg grad av korruption. Vi finländare har en stor tilltro till att lag och ordning gäller. Så ska det vara också i framtiden och därför måste bekämpandet av svart ekonomi tas på allvar av alla myndigheter. Det är skrämmande siffror som revisionsutskottets rapport levererar.

Regeringens motto är att arbete måste löna sig och sysselsättningsgraden bör höjas. Det här måste ske så att de gemensamma reglerna följs och att vi alla kan lita på att så sker. Ett pålitligt och fungerande samhälle bygger på att alla deltar i upprätthållandet av det som är gemensamt och att det bekostas med skattemedel som vi tillsammans står för. Arbete måste löna sig, men arbete och näringsverksamhet måste också basera sig på klara spelregler som bör efterföljas . Fripassagerare som reser i en egen svart klass ska inte tillåtas. Därför måste kryphål identifieras och täppas till och ekonomisk brottslighet bör fördömas och bestraffas.

Staten förlorar årligen hundratals miljoner euro på grund av den svarta ekonomin. Då den svarta ekonomin på 90-talet beräknades vara 4-5% av BNP, tror man att siffran nu är närmare 7 % av BNP det vill säga närmare 15 miljarder euro per år. I år har vi budgeterat 9 miljarder euro för upptagning av nya lån som en dag med ränta ska betalas bort. Vi har inte råd med en svart ekonomi.

Då vi talar om svart ekonomi går tankarna ofta till mindre arbeten som utförs i hushållen och i hemmet såsom reparationer och städning. Tack vare ibruktagandet av hushållsavdraget som också ökats och vidareutvecklats under den här regeringsperioden har en del av den svarta ekonomin minskat. Nya arbetsplatser har skapats och tryggheten för den som utför arbetet har ökats också ur ett ekonomiskt perspektiv då arbetet utförs hederligt och skatt och sociala avgifter betalas. Svenska riksdagsgruppen vill hålla fast vid hushållsavdraget.

Undersökningen visar att den svarta ekonomin har ökat särskilt i byggnads-, restaurang- och transportsektorerna samt inom fastighetsförmedling. Den svarta ekonomin har också fått nya drag under 2000-talet. Verksamheten har tilltagit och blivit mer internationell. Finländarna har blivit skickligare på att med hjälp av internationella planeringsmarknader kringgå beskattningen.

Skrämmande är uppgifterna om att Finland är en del av den internationella kriminella svarta ekonomin. Här förekommer penningtvätt och en del av den ryska kriminella svart ekonomin använder Finland som mellan- och stödetapp.

Rapporten presenterar uppgifter som är långt från smickrande för internationella placerare. Närmare 90 % av finländarnas placeringar som görs utomlands uppges inte, och beaktas med andra ord inte i beskattningen. Systemet att möjliggöra anonyma placeringar i Finland, å sin sida, innebär också en möjlighet för placeringen av kriminella pengar och skattefusk.

Det är inte amatörer som är de största aktörerna inom den svarta ekonomin. Det handlar om kriminell verksamhet som planeras och utförs av experter. Därför krävs det också en kontinuerlig verksamhet och ett gott samarbete mellan och kunnande hos de myndigheter som forskar i och motarbetar ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten måste bekämpas på ett professionellt sätt.

Det gäller att lära sig att känna igen och avslöja svart ekonomi. Samarbetsparterna är många: polis, tull, gränsbevakning, arbetarskyddsmyndigheter, skattemyndigheter och många fler.

Under den gångna regeringsperioden har frågan om svart ekonomi tagits på allvar. Resurser för övervakning av skatte- och även annat fusk har ökat kraftigt. I årets budget ökade resurserna för åklagarväsendet, domstolarna och utsökningen, för att öka möjligheterna att behandla frågor med anslutning till ekonomiska brott. Enligt experter betalar de extra anslagen snabbt igen sig mångfalt. Under regeringsperioden har också konkursombudsmannens resurser ökat, liksom polisens och skatteförvaltningens. En enhet för att bekämpa den svarta ekonomin ska dessutom inrättas. Alla dessa åtgärder visar att regeringen har tagit frågan om den svarta ekonomin på största allvar och målmedvetet beslutat sig för att bekämpa den.

Regeringen och riksdagen har på förra årets sida fattat beslut om att införa omvänd mervärdesskatteskyldighet inom byggnadsbranschen och lagen träder i kraft fr.o.m. april 2011. Förändringen innebär att huvudentreprenören görs ansvarig för hela skatten. Kraven på utökad anmälningsplikt för uppdragsgivare om dem som arbetar på byggplatserna ökar också. Den offentliga diskussionen har också inneburit att problemet synliggjorts.

Alla de här åtgärderna har alltså varit steg i rätt riktning, men de är tydligen långt ifrån tillräckliga. I nästa regeringsprogram måste bekämpningen av den svarta ekonomin ges högsta prioritet.

Tal i plenum 3.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15