Nauclér frågade statsministern om fredsmedling

04.02.2011 kl. 15:12
Ålands riksdagsledamot ställde en muntlig fråga till statsminister Mari Kiviniemi under torsdagens frågetimme. Nauclérs fråga berörde ett initiativ som statsministern har tagit inom området för fredsmedling och krishantering.

Nauclér frågade statsministern om fredsmedling

Ålands riksdagsledamot ställde en muntlig fråga till statsminister Mari Kiviniemi under torsdagens frågetimme. Nauclérs fråga berörde ett initiativ som statsministern har tagit inom området för fredsmedling och krishantering.

FRÅGA

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman, Finland har under de senaste åren framträtt som en expert inom fredsmedlingen och krishantering. Vi har flera institutioner med hög standard inom fredsmedling och krishantering: Crisis Management Centre i Kuopio, President Ahtisaaris organisation - Crisis Management Initiative, utrikesminister Stubb har tillsammans med utrikesminister Bildt föreslagits att det skulle inrättas idén om ett fredsinstitut på europeisk nivå kanske lite enligt modell från US Peace Institute i Washington. Dessutom finns Fredsinstitutet på Åland som tillsammans med utrikesministeriet medverkat till att göra lösningen av Ålandsfrågan känd som en del av Finlands brand.

Statsministern kallade i december till ett möte för att diskutera vilka som är de viktigaste elementen i fredsmedling och fredsbyggande och hur kan vi bäst samordna våra resurser, och om vi bör skapa någon ny enhet för ändamålet, eftersom det alltid finns rum för systematisering. Till mötet hade kallats representanter för alla politiska partier och även president Ahtisaari.

Och jag skulle nu vilja fråga statminister Kiviniemi hur har det fortsatta arbetet gått, finns det något att rapportera och vilka åtgärder kommer att vidtas under den närmaste framtiden på det här området.

SVAR

Statsminister Mari Kiviniemi: (översatt av Laura Lyly) Ärade Herr Talman, Det stämmer faktiskt att jag sammankallade ett möte med riksdagsgruppernas representanter till Villa Bjälbo där vi tillsammans kom till den slutsatsen att vi fortsätter med arbetet för fredsmedling, för att koordinera det bättre. Vi kom också överens om att det på utrikesministeriet görs en handlingsplan och handlingsstrategi, om hur vi i framtiden kommer att gå tillväga. Framför allt handlar det om att använda de resurser som redan finns, inte om att grunda nya institutioner eller att förstärka de som finns genom att öka finansieringen, staten har redan budgeterat för dessa frågor på flera moment.

Men ärendet framskrider faktiskt på det sättet att det förbereds en handlingsplan och strategi på utrikesministeriet, så att vi kan fortsätta att fatta beslut i de följande regeringarnas regeringsförhandlingar.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00