De senaste åren har polisförvaltningen genomgått en omfattande reform. Antalet polisinrättningar har minskat från 90 till 24 och en ny styrnings- och ledningsmodell har introducerats.
- Målet med reformen var att förbättra medborgarnas säkerhet genom att göra polisväsendet mera serviceinriktat och effektivt. En fungerande service på svenska är naturligtvis en central del av ett serviceinriktat polisväsende, konstaterar Blomqvist.
För att garantera rätten till service på svenska, inrättades regionala enheter vid fyra polisinrättningar. I ett betänkande från 2009 påpekade riksdagens förvaltningsutskott att de regionala enheterna bör ha tillgång till den kompetens och de resurser som krävs för att också i praktiken kunna trygga service på svenska.
Tyvärr verkar det som om de regionala enheternas ställning inom polisförvaltningen förblivit något oklar, och därmed är enheternas möjlighet att garantera den svenskspråkiga servicen begränsad. Blomqvist frågar därför regeringen hur den ser på de regionala enheternas ställning och hur regeringen anser att den svenskspråkiga servicen kunde förbättras.
- De regionala enheterna tillsattes för att tillgodose vår grundlagsfästa rätt till service på det egna modersmålet – det är viktigt att de ges förutsättningar att förverkliga sin uppgift.
De regionala polisenheternas ställning bör klargöras
04.02.2011 kl. 15:35
De regionala enheterna inom polisförvaltningen måste ges förutsättningar att kunna trygga den svenskspråkiga servicen. Det här konstaterar riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) i ett skriftligt spörsmål till regeringen.
Gruppanföranden |
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal
Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden.
Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
