Sociala mediernas roll i finsk politik väcker diskussion

07.02.2011 kl. 10:46
Vecka 5/2011

Vecka 5

Antalet polisanmälningar bekymrar

Veckan inleddes med Ålands ömsesidiga försäkringsbolag (www.omsen.ax) styrelsemöte som avslutades med en avskedsmiddag för Klas Mörn från Långbergsöda som suttit ett kvarts sekel i bolagets styrelse och förvaltningsråd. Det var oundvikligt att inte diskutera alla de polisanmälningar som blivit mer eller mindre vardagsmat under de senaste tre-fyra åren. Vad beror det på? Varför var det inte så tidigare? Varför kunde man diskutera och komma överens? Ja, jag kan bara gissa mig till svaret, men det är i alla fall inget fenomen att vara stolt över. Bättre kunskap och engagemang skapar förutsättningar för att komma överens. Synd i alla fall att så värdefulla människorelationer som byggts upp under decennier på det här sättet far dit pepparn växer.

Väl i Helsingfors var det åter igen möte i grundlagsutskottet om fallet med förre statsministerns eventuella jäv. Inte många journalister utanför dörren, men desto fler på fredagen när Vanhanen själv hördes. Det är journalisternas plikt och skyldighet att gräva i allt som inte tål dagsljus, allt som någon försöker dölja därför att man inte har rent mjöl i påsen. Mutor, korruption, svågerskap m.m., m.m. är det journalisternas uppgift att avslöja. Det är en sak, men varför försöker de med alla medel avslöja sådant som skall vara hemligt, sådant som är hemligstämplat, eller som grundlagsutskottet beslutat inte skall offentliggöras innan ärendet är färdigbehandlat. Saker och ting som enligt helt demokratiska beslut inte ännu är offentliga, det förstår jag inte. De försöker med alla medel locka ur oss saker som vi absolut är förbjudna att avslöja, de berättar hur andra ledamöter motsagt varandra och uttryckt sig oklart varför de nu vill ha ett klarläggande uttalande av just mig. Det har jag ingen förståelse för. Det finns tillräckligt mycket skumt som inte ännu är avslöjat att ägna sig åt. I det här fallet kommer nog alla detaljer fram i sinom tid.

Sociala mediernas betydelse för finsk politik

Jag fick reaktioner från Stockholm av någon som lyssnat på ett uttalande jag gjort i Sveriges radio om de sociala mediernas betydelse inom finsk politik och jag hade då som vanligt uttryckt min frustration med dagens ytlighet och snuttifiering. Några få av oss som ägnar oss att medverka i sociala media har förmågan och kunskap nog att på ett analytiskt sätt kunna förmedla något av vårt engagemang för våra läsare på ett sådant sätt att det ger ett mervärde, att det ger en upplevelse och att läsaren upplever sig ha fått något med sig på vägen. De flesta av oss hinner inte på den korta tid som står oss till buds dels sätta oss in i problemen, inhämta den information som finns att tillgå i ämnet och sedan förmedla det till någon hugad läsare så att man verkligen själv tillfört något. Det känns inte som att man utnyttjat sin tid på bästa sätt och gjort ett läsvärt inlägg på två veckor istället för som nu ytligheternas ytlighet. Ja, nu fick jag chansen att släppa ut lite av min frustration över ämnet sociala media. Helt i linje med det deltog jag i Suomi Areenas (http://www.mtv3.fi/suomiareena/) seminarium i riksdagen som handlade just om valmaskiner och sociala medier, och min största beundran ligger nog hos den riksdagsledamot som vågar ta risken och meddela att han inte finns på facebook och inte kommer att finnas. För det första kommer han nog in ändå och för det andra vet jag att han använder sin tid till viktiga saker, nämligen Ben Zyskowicz.

Momslagen

Kampen för att Åland skall få fortsätta med den verksamhet som byggts kring förpackning av varor som momsfritt får försäljas på postorder fortsatte. Det finns sätt att stoppa den del av verksamheten som klart är ett kringgående av reglerna och som det är i både rikets och Ålands intresse att stoppa. Det har gjort tidigare, och då är det tur att näringsrätten finns, med andra ord stick i stäv med det som en grupp direktörer nu gått ut och uppmanat landskapsmyndigheterna att ta bort. Näringsrätt skall ges till den som bedriver näring, den som ingen näring bedriver skall inget näringstillstånd ha så enkel borde regeln lyda. Ålänningar hördes i skattedelegationen, utredningar kom in, det blev möten med ministrar och kollegor, alla ansträngningar måste göras för att stoppa den lag som aldrig borde kommit till riksdagen. Istället skulle frågan ha lösts genom diskussioner mellan landskapsregeringen och regeringen i Helsingfors, men hoppet är det sista som överger människan. Kampen fortsätter även nästa vecka.

Diskussion om konfliktlösnings mekanismer

Finlands delegation i OSCE, där jag han en suppleant plats sammanträdde under ledning av sin ordförande Ilkka Kanerva. Vi fick höra om vintersessionen som snart skall hållas i Wien. Särskilt fäste jag mig vid vad som sades om Minsk gruppen, försöken att sätta press på parterna för att få den gamla konflikten mellan Azerbaijan och Armenien om Nagorno-Karabach löst (http://www.osce.org/mg). Mitt första möte med Minsk gruppen under ledning av ambassadör Heikki Talvitie var i december 1993, sedan dess har det blivit många diskussioner, delegationer till Åland och för min del två besök i Azerbaijan. Det passade därför bra att fortsätta diskussionen kring vad som kan göras och om delar av Ålands självstyrelseordning kan användas för det fortsatta arbetet under veckoslutet i Mariehamn med Dr Gulshan Pashayeva, från Center for Strategic Studies Under the President of the Republic of Azerbaijan i Baku (www.sam.gov.az). Det var inte hennes första besök på Åland och knappast hennes sista heller.

Vi talade om vilka element som kan användas i andra konflikter och enligt min åsikt är den självstyrelseordning Nationernas förbund skapade 1921 med mängder av kontrollmekanismer särskilt väl ägnad att fungera i omgivningar där läget är spänt, man inte har något förtroende för varandra och man kan utgå ifrån att den som kan lurar den andra parten m.a.o. särskilt lämpad i förhållandet mellan en nyföd stat och ett autonomt område. Men frågan är om det är den bästa modellen för två parter som kan lita på varandra, har förtroende för varandra, är öppna för diskussion och dialog. Där man kan hitta gemensamma lösningar som båda parter tjänar på. Med andra ord vad som borde vara fallet efter 90 år av samlevnad.

I plenum ställde jag under veckan en fråga till statsministern om hennes initiativ till gemensamma ansträngningar för Finlands fortsatta roll som fredsmäklare. Det är andra gången i historien som Finland tagit initiativ till att få en särskild resolution godkänd i FN. Vi väntar med spänning.

Blev det någon opera den här veckan? Ja, jag hann faktiskt med Faust med Soile Isokoski innan jag avslutade veckan med Cabaret med Alfons Röblom, och än en gång Danke, merci, thank you. http://www.svenskateatern.fi/sve/cabaret  
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15