AktuelltKolumn

Finlands konkurrenskraft i Östersjöregionen

10.02.2011 kl. 12:50

Jag hoppas och tror att Östersjöpolitiken ska vara högt på den politiska agendan under de kommande åren och att Finlands riksdag och regering ska vara aktiva parter och pådrivare i den politiken.

Östersjöns miljö är naturligtvis en orsak till att Östersjöpolitiken måste få större tyngd i utrikespolitiken men det finns också andra ekonomiska orsaker. Nordiska samarbetet har fått mera mediautrymme än på länge. Samhällskritikern och debattören Gunnar Wetterbergs förslag om att bilda en Nordisk förbundsstat satt fart på en debatt. Jag tror mycket på en större integrering då det gäller säkerhets- och försvarspolitik, utbildnings- och forsknings, bistånd och ekonomi, för att ta några exempel. Norden är en naturlig del av Östersjöregionen och det nordiska samarbetet en förebild för andra länder i Östersjöregionen. De nordiska finansieringsinstituten är välkända och mycket viktiga för all utveckling i regionen.

För Finlands ekonomiska utveckling är det viktigt att regionen utvecklas i en positiv riktning både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. År 2008 var 40% av Finlands export och 45% av importen riktad till länderna i Östersjöregionen, främst Sverige, Ryssland och Tyskland. Största delen, 70%, av de direkta investeringarna som riktar sig till Finland kommer från Östersjöområdet och 40 % av de investeringar som riktas från Finland till andra länder görs inom Östersjöregionen. Aktiviteten är stor också i de övriga Östersjö-länderna vilket också märks i havstrafiken. Av hela världens sjötrafik sker 15 % i Östersjön.

Sveriges regering startade för några år sedan en s.k. Stern-utredning för Östersjön. Finland deltar i den. Idén är att räkna ut vad det kommer att kosta oss om man inte lyckas återställa Östersjöns miljö för olika sektorer i samhället. Ekonomi och miljö hänger nära ihop. Principen är den samma som i klimatpolitiken.

Jag har under den här riksdagsperioden varit medlem av nordiska rådet och under de tre senaste åren lett ett politiskt samarbetsorgan som heter Baltic Sea Parliamentary Conference. I det ingår representanter för alla nationella och regionala parlament i Östersjöregionen inklusive EP. I BSPC har vi fokuserat på konkreta frågor: För parlamentarikerna har miljöfrågorna stått i förgrunden enda sedan parlamentariker samarbetet startade för 20 år sedan.

År 2007 godkände regeringarna runt Östersjön inom ramen för Helcom en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan, med sikte inställt på att återställa en god ekologisk nivå i Östersjön till år 2021. De nordiska länderna har varit aktiva i arbetet, i synnerhet Sverige och inom vissa områden också Finland. Danmarks engagemang har varierat.

Helcoms åtgärdsplan har integrerats i EU:s Östersjöstrategi. På det sättet är också Ryssland indraget i förverkligandet av EU:s Östersjöstrategi. Den nordliga dimensionen är en annan samarbetsform som å sin sida förenar EU och Ryssland. Bland de mest omtalade projekten som genomförts inom ramen för den nordliga dimensionen är byggandet av avloppsvattensreningsverket i sydvästra St.Petersburg. Nu pågår en utbyggnad av avloppsnätet och en uppsamlingstunnel i de nordliga delarna av St.Petersburg och i slutet av det här året ska över 97 % av avlloppsvattnet från staden genomgår effektiv rening. Byggande av avloppsvattenreningsverket i Kaliningrad är ett annat stort projekt.

BSAP är uppdelat i fyra segment eutrofiering, maritima transporter, gifter och biodiversitet. När det gäller övergödningen har alla länder lovat att minska utsläppen av näringsämnen p och N enligt fastslagna kvoter. För Finlands del 150 t fosfor och 1200 t N. Man har räknat ut att den snabbaste effekten fås genom att effektivera avloppsvattenreningen från bosättningen. Om alla länder hade lika effektiv rening i tätorter som Finland och om fosfor skulle förbjudas i tvättmedel skulle fosforutsläppen minska med 20 %. På gång är att förbjuda fosfor, troligen sker det 2015, i Finland lite tidigare. På gång är också att förbjuda utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg. IMO kräver att faciliteter för att ta emot smutsvattnet byggs i hamnar för att förbudet skall träda i kraft.

En stor utmaning är att minska belastningen från jordbruket som står för ungefär hälften av alla utsläpp. Ett stort samarbetsprojekt har startat mellan producentorganisationer i Östersjöregionen. Projektet heter Baltic Deal. Viktigt är också att minska utsläppen från de stora husdjursgårdarna. I Leningrad Oblastet finns 20 miljoner hönor, miljontals grisar och kor. Gödseln är ett stort problem . Nefco och NIB är med om att finansiera nya sätt att lagra och behandla gödseln som hittills har dumpats i naturen.

När det gäller sjötrafiken så handlar det mycket om att förbättra säkerheten genom bättre samarbetet och bättre trafikstyrningssystem. Varje dag rör sig över 2000 fartyg på Östersjön och 400 på Finska viken. Sjötrafiken beräknas öka kraftigt också i framtiden. Oljetransporterna är nu ca 170 miljoner ton per år och kommer att öka till 250 miljoner ton till år 2015. Östersjön är ett energipolitiskt strategiskt område på många sätt.

På Finska viken har många förbättringar gjorts i samarbete mellan Finland, Estland och Ryssland. För fraktfartygen och oljetankers har man dubbla filer, ett trafikledningssystem från land, dubbla skrov och botten. Olycksfallen har minskat men många risksituationer uppstår hela tiden. En last olja värd över 200 miljoner euro kör igenom Finska viken varje dag. Parlamentarikerna kräver ett enhetligt trafikledningssystem för hela Östersjön och en förstärkt oljebekämpningsberedskap. Om en stor olycka skulle ske så skulle hela Östersjön beröras.

Samarbetet i Östersjöregionen har fördjupats och aktörerna är många. Parlamentarikerna arbetar också med säkerhetsfrågor och människohandel, klimat- och energifrågor och sjöfartsfrågor. Risken finns att intresset svalnar om inte aktiviteterna snabbt leder till konkreta resultat så som en renare miljö. Finland har en chans att profilera som en pådrivare tillsammans med de andra nordiska länderna. Som jag i inledningen sade så hoppas jag att nästa regering ska betona Östersjösamarbetet i regeringsprogrammet.

Tal på seminariet "Finlands konkurrenskraft i Östersjöregionen" 9.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15