Ändringen av grundlagen debatterades i riksdagens plenum

10.02.2011 kl. 14:34
På onsdag 9.2 kom förslaget till ändring av grundlagen (RP 60/2010) till första behandlingen i riksdagens plenum. Debatten var väldigt aktiv med 57 anföranden. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, som deltagit i lagförslagets utskottsbehandling och beredningen av grundlagsutskottets betänkande, steg också upp i talarstolen. I sitt anförande lyfte Nauclér upp de punkter i lagförslaget som har betydelse för Åland, d.v.s. presidentens roll, ikraftträdandet av internationella förpliktelser och EU- medlemskapet.

Ändringen av grundlagen debatterades i riksdagens plenum

På onsdag 9.2 kom förslaget till ändring av grundlagen (RP 60/2010) till första behandlingen i riksdagens plenum. Debatten var väldigt aktiv med 57 anföranden. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, som deltagit i lagförslagets utskottsbehandling och beredningen av grundlagsutskottets betänkande, steg också upp i talarstolen. I sitt anförande lyfte Nauclér upp de punkter i lagförslaget som har betydelse för Åland, d.v.s. presidentens roll, ikraftträdandet av internationella förpliktelser och EU- medlemskapet.

 

Nedan anges Elisabeth Nauclérs anförande i sin helhet:

Elisabeth Nauclér: Ärade fru talman! Reformen av grundlagen har varit en intressant process att medverka i, i Taxellska kommittén, i utrikesutskottet och slutligen i grundlagsutskottet. Det finns mycket att säga om det, men jag kommer här enbart att uppehålla mig vid de frågor som närmare rör Åland.

Den ändring av grundlagen som nu kommer att antas har föregåtts av mycken oro på Åland just på grund av den särskilda ställning presidenten har i det åländska självstyrelsesystemet, och fick av Nationernas förbund i Genève 1921. Det är därför vi kan se med tillfredsställelse på det resultat vi har framför oss. De viktigaste komponenterna i presidentens roll som garant för självstyrelsen finns kvar. Mycket av det åländska engagemanget i arbetet med att revidera grundlagen har gått ut på att se till att det nuvarande systemet som fungerar väl för Ålands del fortsätter.

Presidentens roll i lagstiftningsarbetet blir visserligen förändrad vad gäller överlämnandet och återtagandet av regeringens propositioner, men inte vad avser stadfästandet av lagar, och det är det som är det viktigaste i självstyrelsesystemet. Historien har visat oss att när riksdagen lagstiftade in på åländskt behörighetsområde 2001 så var det tack vare presidentens möjlighet att ingripa som ärendet behandlades i högsta domstolen och allt kunde ställas till rätta. På denna punkt blir det alltså ingen ändring, presidenten kommer fortsättningsvis att ha en självständig prövningsrätt när det gäller att stadfästa lagar och det är viktigt för tilltron till ålandslösningen som internationellt exempel på konfliktresolution.

Trots att republikens president får krympt behörighet och mindre utrymme för självständiga beslut kommer presidenten att kvarstå som ett betydande statsorgan på utrikespolitikens område. Detta är viktigt för Åland, inte därför att vi har stora svåra utrikespolitiska problem som måste lösas av presidenten, men därför att det är en internationell lösning med internationella garantier som presidenten med medarbetare har, och historiskt har haft, kunskap om. Kunskap om självstyrelseordningen är nödvändig för den som ska hantera dessa frågor, och det kommer säkert i fortsättningen att finnas behov av att också statsrådet sätter sig bättre in i självstyrelsens grunder och behov.

Kunskap om Ålands demilitarisering och särskilt neutraliseringen är central för den som ska fungera som försvarsmaktens överbefälhavare. Det ska därför vara en hög tröskel för att presidenten ska överlåta uppgiften. Försvarsutskottet hade gärna sett att det enbart skulle ske vid väpnade angrepp. Den lösning grundlagsutskottet i överensstämmelse med propositionen nu gått in för, nämligen en hänvisning till 23 § i grundlagen är som utskottet konstaterar tillräckligt begränsande, men det är just ett exempel på att det är viktigt att det då finns tillräcklig kunskap om de internationella åtaganden som gäller för Åland i det här sammanhanget. Här ser jag ett behov av att denna fråga noggrant diskuteras med de åländska självstyrelsemyndigheterna och dess inflytande vid ett eventuellt undantagsförhållande.

Fru talman! Åland nämns särskilt på två ställen i grundlagsutskottets betänkande. Det ena gäller ikraftträdandet av internationella förpliktelser, där frågan uppstod vad bestämmelsen egentligen betydde för Ålands del, men det har nu klart fastslagits i betänkandet att överföring av behörighet som står i strid med självstyrelselagen även i fortsättningen kommer att träda i kraft i landskapet bara om lagtinget och riksdagen har fattat beslut om det i enlighet med 59 § 2 momentet i självstyrelselagen. Med andra ord, det blir ingen ändring på det här området.

Det andra stället Åland är nämnt är i motiveringen till 1 §, som av många diskuterats här, där det sägs att Finland är medlem av Europeiska unionen. Det har funnits oro för att Åland därmed inte skulle kunna utträda ur EU men så är det självfallet inte. Åland självstyrelse grundar sig inte på grundlagen utan på internationella överenskommelser som sedan regleras i självstyrelselagen. Det sägs också klart ut i 180 § i grundlagen att Åland har självstyrelse enligt vad som särskilt bestäms i självstyrelselagen.

I 3 § i grundlagen sägs till exempel att den lagstiftande makten utövas av riksdagen, trots att den också utövas av Ålands lagting, det är ett exempel. Man skriver inte in i varje enskild paragraf i grundlagen att för Åland gäller annat. Nu framgår det också klart i utskottsbetänkandet att Åland är med i EU med stöd av självstyrelselagen, och denna ändring av grundlagen har ingen inverkan på detta förhållande utan är endast en deklaratorisk förklaring.

För ytterligare information kontakta gärna:

Elisabeth Nauclér 050 512 1984

Laura Lyly 09 432 4047

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00