Henriksson frågar om BB och de mindre sjukhusens framtid

15.02.2011 kl. 16:00

Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) har ställt ett skriftligt spörsmål om BB och de mindre sjukhusens framtid.

- Den nya hälso- och sjukvårdslagen träder ikraft maj 2011. Pga. spekulationer kring nya, strängare krav på jourvården ställde jag frågan under en muntlig frågetimme redan våren 2010; kommer det att ställas nya krav på hur många förlossningar ett sjukhus måste ha årligen för att sjukhuset ska få upprätthålla en förlossningsavdelning? berättar Henriksson.

I sitt svar på min fråga nekade minister Risikko då att sådana kriterier skulle komma på lag eller förordningsnivå. Däremot ansåg hon att vissa rekommendationer kunde komma i fråga. Detta var våren 2010.

- Nu då den nya lagen snart skall träda i kraft, handlar det inte mera enbart om spekulationer, utan rentav om detaljerad information som sprids från sjukhusledningsnivå, med hänvisning till befintliga ministerieanvisningar, säger Henriksson. Man går ut med uppgifter om att det kommer att ställas så höga krav på förlossningsverksamheten, att många nu verkande förlossningsavdelningar måste läggas ned. Jag är intresserad av att få klarlagt social- och hälsovårdsministeriets planer och tillvägagångssätt då det gäller informationen till sjukhusen, säger Henriksson.

- Henriksson påpekar att vid barnafödsel kan också närheten till förlossningssjukhuset bli en patientsäkerhetsfråga. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har antalet förlossningar som sker innan föderskan hinner fram till sjukhuset stigit trefaldigt sedan 90-talet. Det höjda antalet beror enligt Institutet för hälsa och välfärd på att man lagt ned små förlossningsavdelningar. Institutet för hälsa och välfärd har på basen av utredningarna kunnat konstatera att det är lika tryggt att föda på små förlossningsavdelningar som på universitetscentralsjukhus, konstaterar Henriksson.

- Jag vill veta om det är den här vägen, genom att ställa strängare krav på jourvården, som man försöker lägga ned de mindre sjukhusens verksamhet. Jag vill också veta om social- och hälsovårdsministeriet kommer att avge en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för att ordna jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Vad kommer kraven i så fall att grunda sig på och vilken är tidtabellen, avslutar Henriksson.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00