Henriksson frågar om BB och de mindre sjukhusens framtid

15.02.2011 kl. 16:00

Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) har ställt ett skriftligt spörsmål om BB och de mindre sjukhusens framtid.

- Den nya hälso- och sjukvårdslagen träder ikraft maj 2011. Pga. spekulationer kring nya, strängare krav på jourvården ställde jag frågan under en muntlig frågetimme redan våren 2010; kommer det att ställas nya krav på hur många förlossningar ett sjukhus måste ha årligen för att sjukhuset ska få upprätthålla en förlossningsavdelning? berättar Henriksson.

I sitt svar på min fråga nekade minister Risikko då att sådana kriterier skulle komma på lag eller förordningsnivå. Däremot ansåg hon att vissa rekommendationer kunde komma i fråga. Detta var våren 2010.

- Nu då den nya lagen snart skall träda i kraft, handlar det inte mera enbart om spekulationer, utan rentav om detaljerad information som sprids från sjukhusledningsnivå, med hänvisning till befintliga ministerieanvisningar, säger Henriksson. Man går ut med uppgifter om att det kommer att ställas så höga krav på förlossningsverksamheten, att många nu verkande förlossningsavdelningar måste läggas ned. Jag är intresserad av att få klarlagt social- och hälsovårdsministeriets planer och tillvägagångssätt då det gäller informationen till sjukhusen, säger Henriksson.

- Henriksson påpekar att vid barnafödsel kan också närheten till förlossningssjukhuset bli en patientsäkerhetsfråga. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har antalet förlossningar som sker innan föderskan hinner fram till sjukhuset stigit trefaldigt sedan 90-talet. Det höjda antalet beror enligt Institutet för hälsa och välfärd på att man lagt ned små förlossningsavdelningar. Institutet för hälsa och välfärd har på basen av utredningarna kunnat konstatera att det är lika tryggt att föda på små förlossningsavdelningar som på universitetscentralsjukhus, konstaterar Henriksson.

- Jag vill veta om det är den här vägen, genom att ställa strängare krav på jourvården, som man försöker lägga ned de mindre sjukhusens verksamhet. Jag vill också veta om social- och hälsovårdsministeriet kommer att avge en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för att ordna jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Vad kommer kraven i så fall att grunda sig på och vilken är tidtabellen, avslutar Henriksson.

SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35