Henriksson frågar om BB och de mindre sjukhusens framtid

15.02.2011 kl. 16:00

Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) har ställt ett skriftligt spörsmål om BB och de mindre sjukhusens framtid.

- Den nya hälso- och sjukvårdslagen träder ikraft maj 2011. Pga. spekulationer kring nya, strängare krav på jourvården ställde jag frågan under en muntlig frågetimme redan våren 2010; kommer det att ställas nya krav på hur många förlossningar ett sjukhus måste ha årligen för att sjukhuset ska få upprätthålla en förlossningsavdelning? berättar Henriksson.

I sitt svar på min fråga nekade minister Risikko då att sådana kriterier skulle komma på lag eller förordningsnivå. Däremot ansåg hon att vissa rekommendationer kunde komma i fråga. Detta var våren 2010.

- Nu då den nya lagen snart skall träda i kraft, handlar det inte mera enbart om spekulationer, utan rentav om detaljerad information som sprids från sjukhusledningsnivå, med hänvisning till befintliga ministerieanvisningar, säger Henriksson. Man går ut med uppgifter om att det kommer att ställas så höga krav på förlossningsverksamheten, att många nu verkande förlossningsavdelningar måste läggas ned. Jag är intresserad av att få klarlagt social- och hälsovårdsministeriets planer och tillvägagångssätt då det gäller informationen till sjukhusen, säger Henriksson.

- Henriksson påpekar att vid barnafödsel kan också närheten till förlossningssjukhuset bli en patientsäkerhetsfråga. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har antalet förlossningar som sker innan föderskan hinner fram till sjukhuset stigit trefaldigt sedan 90-talet. Det höjda antalet beror enligt Institutet för hälsa och välfärd på att man lagt ned små förlossningsavdelningar. Institutet för hälsa och välfärd har på basen av utredningarna kunnat konstatera att det är lika tryggt att föda på små förlossningsavdelningar som på universitetscentralsjukhus, konstaterar Henriksson.

- Jag vill veta om det är den här vägen, genom att ställa strängare krav på jourvården, som man försöker lägga ned de mindre sjukhusens verksamhet. Jag vill också veta om social- och hälsovårdsministeriet kommer att avge en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för att ordna jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Vad kommer kraven i så fall att grunda sig på och vilken är tidtabellen, avslutar Henriksson.

SFP

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00