Henriksson frågar om BB och de mindre sjukhusens framtid

15.02.2011 kl. 16:00

Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) har ställt ett skriftligt spörsmål om BB och de mindre sjukhusens framtid.

- Den nya hälso- och sjukvårdslagen träder ikraft maj 2011. Pga. spekulationer kring nya, strängare krav på jourvården ställde jag frågan under en muntlig frågetimme redan våren 2010; kommer det att ställas nya krav på hur många förlossningar ett sjukhus måste ha årligen för att sjukhuset ska få upprätthålla en förlossningsavdelning? berättar Henriksson.

I sitt svar på min fråga nekade minister Risikko då att sådana kriterier skulle komma på lag eller förordningsnivå. Däremot ansåg hon att vissa rekommendationer kunde komma i fråga. Detta var våren 2010.

- Nu då den nya lagen snart skall träda i kraft, handlar det inte mera enbart om spekulationer, utan rentav om detaljerad information som sprids från sjukhusledningsnivå, med hänvisning till befintliga ministerieanvisningar, säger Henriksson. Man går ut med uppgifter om att det kommer att ställas så höga krav på förlossningsverksamheten, att många nu verkande förlossningsavdelningar måste läggas ned. Jag är intresserad av att få klarlagt social- och hälsovårdsministeriets planer och tillvägagångssätt då det gäller informationen till sjukhusen, säger Henriksson.

- Henriksson påpekar att vid barnafödsel kan också närheten till förlossningssjukhuset bli en patientsäkerhetsfråga. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har antalet förlossningar som sker innan föderskan hinner fram till sjukhuset stigit trefaldigt sedan 90-talet. Det höjda antalet beror enligt Institutet för hälsa och välfärd på att man lagt ned små förlossningsavdelningar. Institutet för hälsa och välfärd har på basen av utredningarna kunnat konstatera att det är lika tryggt att föda på små förlossningsavdelningar som på universitetscentralsjukhus, konstaterar Henriksson.

- Jag vill veta om det är den här vägen, genom att ställa strängare krav på jourvården, som man försöker lägga ned de mindre sjukhusens verksamhet. Jag vill också veta om social- och hälsovårdsministeriet kommer att avge en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för att ordna jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Vad kommer kraven i så fall att grunda sig på och vilken är tidtabellen, avslutar Henriksson.

SFP

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30