AktuelltKolumn

Lagen känner inte till flerspråkiga skolor!

16.02.2011 kl. 13:16

Den svenskspråkiga skolan är den viktigaste kulturbärande institutionen för finlandssvenska barn. I senaste numret av kommunförbundets tidning, FIKT, ingår en artikel som återger en diskussion om att placera den svenska och finska skolan i samma utrymme. En stor brist i artikeln var att artikelskribenterna ingenting sade om de krav som lagen ställer på den som bär ansvaret för att ordna undervisningen, d.v.s. kommunerna.

Diskussionen om samlokalisering startade till följd av ett tjänstemannaförslag, som sedermera torpederades, om att i Esbo slå ihop det finska och det svenska skolnätet. Samma slags tankar fick en kort tid senare understöd bland finskspråkiga politiker i Kyrkslätt och också då användes sparbehov som förklaring. I debatten sades bl.a. att finlandssvenskar isolerar sig och förhindrar möjligheterna för finskspråkiga att på ett naturligt sätt komma i kontakt med finlandssvenskar. Vardagen bevisar det motsatta. Finlandssvenska barn deltar ofta i finskspråkiga föreningars verksamhet och många svenska föreningar har i praktiken tvåspråkig verksamhet idag i huvudstadsregionen.

Då förslag om att slå ihop den finska och den svenska skolan dyker upp finns det skäl att först av allt ta reda på vad lagstiftningen säger om skolspråket och hur grundlagens bestämmelse om individens rätt till eget språk och egen kultur eventuellt styr skolnätets uppbyggnad. Enligt lagen är en kommun skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleverksamhet separat för vardera språkgruppen. Enligt förarbetena till lagen skall både den egentliga undervisningen och alla andra tjänster som hänför sig till undervisningen ges på undervisningsspråket.

Det är värt att bekanta sig med språkbarometern 2008 som visar att om minoritetsspråket är mindre än 25 % i en kommun, behövs stödåtgärder i form av praktisk språkplanering och särlösningar för att bevara tvåspråkigheten. Om man t.ex. i Esbo, där 11 % av barnen går i svensk skola, skulle sammanföra den svenska och finska skolan, är sannolikheten stor för att skolomgivningen skulle domineras av majoritetsspråket. Med tanke på att skolan för många barn är det enda stället där barnet obehindrat kan tala svenska utanför hemmet, så förstärks skolans betydelse som en institution som tryggar rätten till det egna språket och den egna kulturen.

Lagen tryggar entydigt barnets språkmiljö. Lagen känner däremot inte till begreppet flerspråkig språkmiljö som skribenterna i FIKT-tidningen använder. Sparbehov får inte användas som motiv för lösningar som strider mot de grundläggande rättigheterna, till vilka språket hör.

Insändare i HBL 16.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00