Skatterna viktiga för nästa regering!

19.02.2011 kl. 12:56
Det är ingen hemlighet att det finns ett tryck att höja skatterna. Och det är helt klart att vår ekonomi måste balanseras under nästa regeringsperiod.

När den internationella ekonomiska krisen slog till så lånade regeringen stora pengar för att hålla Finland flytande. Jag är säker på att detta var klokt och att det tog oss snabbare och mera smärtfritt ur krisen. Men nu när konjunkturerna börjar vända måste statsutgifterna återanpassas enligt inkomsterna.

Just nu finns tyvärr väldigt lite utrymme för löftesrik politik. Den politiker som lovar guld och gröna skatteskogar kan omöjligen uppfylla löftena efter valet. Det finns ett tryck på att höja kapitalskatten. Och det kan mycket väl bli så att den höjs med någon procentenhet efter valet. Detsamma gäller momsen, men om så sker bör de med lägst inkomster kompenseras.

Överlag kan man säga att det finns orsak att se över skattepolitiken i sin helhet. Ingen enskild skatt kan enkelt plockas ut – utan vi bör noga fundera på helheten. En av Martti Hetemäki ledd skattearbetsgrupp har lagt fram tankar om hur Finlands skattepolitik bör se ut i framtiden. Överlag skulle tyngdpunkten flyttas från arbete till konsumtion. Gott så, men det måste ske på ett sådant sätt att vi bibehåller progressiviteten i skattesystemet. Dessutom måste vi se till att utsatta grupper kompenseras.

Låt mig ge två exempel. Höjs matmomsen, höjs den lika för alla – men i verkligheten påverkas låginkomsttagarna mycket mer än höginkomsttagarna. De som redan har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste kan inte få det värre! Istället måste man hitta andra lösningar – om det är att höja grundavdraget ordentligt eller att låta bli att höja matmomsen återstår att se. Klart är dock att vi måste se till att de inte får det svårare – istället bör nästa regering se över låginkomsttagarnas situation.

Det andra exemplet gäller övergången från arbetsbeskattning till konsumtionsbeskattning. Vi kan styra energi- och elanvändningen genom att beskatta icke förnybar energi hårdare än förnyelsebar. Det bör vi också göra för att nå upp till våra klimatmål och för att skapa ett hållbart, miljövänligt samhälle. Men vi kan inte göra det på ett sätt som försätter exempelvis växthusodlare i en ohållbar situation. De måste kompenseras på ett sånt sätt att de kan fortsätta med sitt arbete och sin näring! Detta är bara två exempel, men det visar att vi måste se över hela skattesystemet, annars kan enskilda förändringar leda till oväntade och ovälkomna resultat. Målet bör vara en rättvis och överskådlig skattepolitik – för alla!


Ulla-Maj Wideroos
Sydin 19.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30