Skatterna viktiga för nästa regering!

19.02.2011 kl. 12:56
Det är ingen hemlighet att det finns ett tryck att höja skatterna. Och det är helt klart att vår ekonomi måste balanseras under nästa regeringsperiod.

När den internationella ekonomiska krisen slog till så lånade regeringen stora pengar för att hålla Finland flytande. Jag är säker på att detta var klokt och att det tog oss snabbare och mera smärtfritt ur krisen. Men nu när konjunkturerna börjar vända måste statsutgifterna återanpassas enligt inkomsterna.

Just nu finns tyvärr väldigt lite utrymme för löftesrik politik. Den politiker som lovar guld och gröna skatteskogar kan omöjligen uppfylla löftena efter valet. Det finns ett tryck på att höja kapitalskatten. Och det kan mycket väl bli så att den höjs med någon procentenhet efter valet. Detsamma gäller momsen, men om så sker bör de med lägst inkomster kompenseras.

Överlag kan man säga att det finns orsak att se över skattepolitiken i sin helhet. Ingen enskild skatt kan enkelt plockas ut – utan vi bör noga fundera på helheten. En av Martti Hetemäki ledd skattearbetsgrupp har lagt fram tankar om hur Finlands skattepolitik bör se ut i framtiden. Överlag skulle tyngdpunkten flyttas från arbete till konsumtion. Gott så, men det måste ske på ett sådant sätt att vi bibehåller progressiviteten i skattesystemet. Dessutom måste vi se till att utsatta grupper kompenseras.

Låt mig ge två exempel. Höjs matmomsen, höjs den lika för alla – men i verkligheten påverkas låginkomsttagarna mycket mer än höginkomsttagarna. De som redan har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste kan inte få det värre! Istället måste man hitta andra lösningar – om det är att höja grundavdraget ordentligt eller att låta bli att höja matmomsen återstår att se. Klart är dock att vi måste se till att de inte får det svårare – istället bör nästa regering se över låginkomsttagarnas situation.

Det andra exemplet gäller övergången från arbetsbeskattning till konsumtionsbeskattning. Vi kan styra energi- och elanvändningen genom att beskatta icke förnybar energi hårdare än förnyelsebar. Det bör vi också göra för att nå upp till våra klimatmål och för att skapa ett hållbart, miljövänligt samhälle. Men vi kan inte göra det på ett sätt som försätter exempelvis växthusodlare i en ohållbar situation. De måste kompenseras på ett sånt sätt att de kan fortsätta med sitt arbete och sin näring! Detta är bara två exempel, men det visar att vi måste se över hela skattesystemet, annars kan enskilda förändringar leda till oväntade och ovälkomna resultat. Målet bör vara en rättvis och överskådlig skattepolitik – för alla!


Ulla-Maj Wideroos
Sydin 19.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00