Blomqvist: Gynna den finländska matkulturen

23.02.2011 kl. 15:52

I ett skriftligt spörsmål som riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) idag lämnat in till regeringen, frågar han på vilket sätt regeringen tänker främja den inhemska matkulturen samt marknadsföra den finländska gastronomin utomlands.

Livsmedelsbranschen är en konsumentinriktad bransch. I detta sammanhang har den finländska livsmedelssektorn ett starkt triumfkort: våra livsmedel är av en synnerligen hög kvalitet. Den här konkurrensfördelen skapar många möjligheter för tillväxt inom den inhemska livsmedelssektorn.

I sitt spörsmål betonar Blomqvist sambandet mellan den inhemska primärproduktionen, livsmedelsbranschen och hela den finländska matkulturen.

- Genom att främja den finländska matkulturen, stärker man också den inhemska livsmedelsbranschen, då efterfrågan på inhemska produkter ökar. En stark primärproduktion utgör naturligtvis grunden för hela livsmedelsbranschen. För att trygga primärproduktionen, måste lönsamheten förbättras. Likaså måste de små livsmedelsföretagen ges möjlighet att överleva på marknaden, konstaterar Blomqvist.

I takt med att konsumenterna fäster alltmer vikt vid matens miljö- och hälsoaspekter, stärks den inhemska livsmedelssektorns konkurrenskraft. Till exempel närmaten har stora utvecklingsmöjligheter. Tack vare en kort och transparent produktionskedja kan konsumenterna vara säkra på produktens ursprung, tillika som de kan stöda både den regionala sysselsättningen och matkulturen. De kortare transportavstånden gör också närmat till ett miljövänligt val. För producenternas del innebär den kortare produktionskedjan bättre möjligheter att få ett bra pris för sina varor.

- I statsrådets redogörelse om livsmedelspolitiken omnämns livsmedelssektorn som en framtidens tillväxtbransch. Det här kräver målmedvetna, gemensamma satsningar på den inhemska livsmedelsproduktionen och matkulturen. För att vår livsmedelssektor ska vara en verklig tillväxtbransch krävs det naturligtvis också att exporten ökar, avslutar Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15