Problematiskt med röstspärr

27.02.2011 kl. 11:24
Vallagen har rört upp känslorna i riksdagen denna vecka. Processen kring en förändring av vårt valsystem har varit lång och svår både i regering och i riksdag.

Klart är att det har funnits konsensus om att något måste göras för att trygga proportionaliteten vid val. Och visst kan resultatet i senaste val tyckas vara en aning orättvist när de Grönas dåvarande ordförande Tarja Cronberg inte blev invald med 7804 röster i Norra Karelens valkrets, medan Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner endast behövde 1058 röster för att säkra sitt inval i Nylands valkrets. Tilläggas kan att hon hade god draghjälp av partiordförande Timo Soini, som samlade 19859 röster och därmed tryggade två nyländska mandat för Sannfinländarna.

Efter svåra förhandlingar enades regeringen om en röstspärr på 3 %. Något som flera partier tyckte var en väl låg röstspärr. Svenska folkpartiet har aldrig hört till den skaran. Personligen tycker jag en röstspärr är svår att motivera ur rättvisesynvinkel. Varje röst borde räknas i val – för en av våra mest grundläggande principer är trots allt en person, en röst. Att införa en röstspärr innebär att en del röster inte räknas. Samtidigt är inte vårt system på något sätt fullkomligt på den punkten idag heller. Men det kunde ha funnit andra lösningar – exempelvis hopslagning av några mindre valkretsar. Men låt mig ge ett exempel på följderna av en rösttröskel; de Gröna skulle inte ha kommit in i riksdagen redan år 1983 om det då funnits en röstspärr. Nu kunde de långsamt bygga upp sitt understöd och växa val för val – vill vi rycka undan den mattan för nya partier? Och vill vi genom en röstspärr cementera de etablerade riksdagspartiernas maktposition?

När frågan om vallag behandlades i grundlagsutskottet så var de sakkunniga som hördes mycket kritiska till en röstspärr på 3 %. Borde vi inte lyssna på den expertisen? I grundlagsutskottet föreslog Mikaela Nylander en sänkning av röstspärren till 2 %. Omröstningen slutade 9-8 till förmån för en sänkt röstspärr. Helst skulle vi vilja ha en röstspärr på 0 %, men vi kan leva med 2 %. Dock är det så att om man sitter i regeringen så finns det vissa spelregler man bör följa. De här reglerna säger otvetydigt att man bör rösta i enlighet med regeringens enhälliga förlag. I denna fråga har vår grupp det mycket svårt. Vi har vår åsikt klar, men vi vet också vilka spelreglerna är och hur viktiga de är. Ännu är det omöjligt att säga hur vi gör – men klart är att vi håller ett extra gruppmöte före frågan kommer till behandling i plenisalen.

Nästa tisdag behandlas vallagen i plenum. Ett extra inkallat gruppordförandemöte gjorde klart att regeringspartierna förväntar sig att alla följer det ursprungliga regeringsförslaget. I salen kommer Centerns gruppordförande Timo Kalli att föreslå att röstspärren höjs till 3 % enligt regeringens förslag. Samlingspartiets gruppordförande Pekka Ravi kommer att stöda honom. Sannolikt blir det slutresultatet eftersom flera partier gärna skulle ha en ännu högre röstspärr. Klart är att denna reform ger en bitter politisk eftersmak – för vi borde aldrig reformera en för demokratin så grundläggande sak som valsystemet, utan att ha enbart det allmännas väl i sikte. Målet borde vara ett rättvist, genomskinligt och lättförståeligt valsystem – där man på valnatten vet vem som blir invald!

Ulla-Maj Wideroos
VBL 27.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00