Kolumn

Problematiskt med röstspärr

27.02.2011 kl. 11:24

Vallagen har rört upp känslorna i riksdagen denna vecka. Processen kring en förändring av vårt valsystem har varit lång och svår både i regering och i riksdag.

Klart är att det har funnits konsensus om att något måste göras för att trygga proportionaliteten vid val. Och visst kan resultatet i senaste val tyckas vara en aning orättvist när de Grönas dåvarande ordförande Tarja Cronberg inte blev invald med 7804 röster i Norra Karelens valkrets, medan Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner endast behövde 1058 röster för att säkra sitt inval i Nylands valkrets. Tilläggas kan att hon hade god draghjälp av partiordförande Timo Soini, som samlade 19859 röster och därmed tryggade två nyländska mandat för Sannfinländarna.

Efter svåra förhandlingar enades regeringen om en röstspärr på 3 %. Något som flera partier tyckte var en väl låg röstspärr. Svenska folkpartiet har aldrig hört till den skaran. Personligen tycker jag en röstspärr är svår att motivera ur rättvisesynvinkel. Varje röst borde räknas i val – för en av våra mest grundläggande principer är trots allt en person, en röst. Att införa en röstspärr innebär att en del röster inte räknas. Samtidigt är inte vårt system på något sätt fullkomligt på den punkten idag heller. Men det kunde ha funnit andra lösningar – exempelvis hopslagning av några mindre valkretsar. Men låt mig ge ett exempel på följderna av en rösttröskel; de Gröna skulle inte ha kommit in i riksdagen redan år 1983 om det då funnits en röstspärr. Nu kunde de långsamt bygga upp sitt understöd och växa val för val – vill vi rycka undan den mattan för nya partier? Och vill vi genom en röstspärr cementera de etablerade riksdagspartiernas maktposition?

När frågan om vallag behandlades i grundlagsutskottet så var de sakkunniga som hördes mycket kritiska till en röstspärr på 3 %. Borde vi inte lyssna på den expertisen? I grundlagsutskottet föreslog Mikaela Nylander en sänkning av röstspärren till 2 %. Omröstningen slutade 9-8 till förmån för en sänkt röstspärr. Helst skulle vi vilja ha en röstspärr på 0 %, men vi kan leva med 2 %. Dock är det så att om man sitter i regeringen så finns det vissa spelregler man bör följa. De här reglerna säger otvetydigt att man bör rösta i enlighet med regeringens enhälliga förlag. I denna fråga har vår grupp det mycket svårt. Vi har vår åsikt klar, men vi vet också vilka spelreglerna är och hur viktiga de är. Ännu är det omöjligt att säga hur vi gör – men klart är att vi håller ett extra gruppmöte före frågan kommer till behandling i plenisalen.

Nästa tisdag behandlas vallagen i plenum. Ett extra inkallat gruppordförandemöte gjorde klart att regeringspartierna förväntar sig att alla följer det ursprungliga regeringsförslaget. I salen kommer Centerns gruppordförande Timo Kalli att föreslå att röstspärren höjs till 3 % enligt regeringens förslag. Samlingspartiets gruppordförande Pekka Ravi kommer att stöda honom. Sannolikt blir det slutresultatet eftersom flera partier gärna skulle ha en ännu högre röstspärr. Klart är att denna reform ger en bitter politisk eftersmak – för vi borde aldrig reformera en för demokratin så grundläggande sak som valsystemet, utan att ha enbart det allmännas väl i sikte. Målet borde vara ett rättvist, genomskinligt och lättförståeligt valsystem – där man på valnatten vet vem som blir invald!

Ulla-Maj Wideroos
VBL 27.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15