AktuelltKolumn

Den kreativa Människan

01.03.2011 kl. 15:53

Allt sedan den amerikanske ekonomisten och stadsforskaren Richard Florida år 2002 publicerade sin bok ”The rise of the creative class” har man ropat på den kreativa sektorn, i allt från strukturomvandlingar i urbana miljöer till kriserna i ekonomin. Trots utmaningen med att definiera ”kreativ ekonomi” står det klart att den har en nyckelroll i den ekonomiska utvecklingen.

I den pågående debatten kring Nokias framtid – ja, vilken är den? - och de stora förväntningarna har man riktat allt större intresse mot de kreativa ekonomiernas nya aktörer. Goda företrädare är Rovio (låter Angry Birds bekant?) och Golla, som är globalt väletablerade. De är företag som är smidiga, känsliga och som skapta för en global värld. Deras framgång baserar sig inte på en traditionell syn på produktutveckling utan på ett brett förhållningssätt till konsumentens roll och delaktighet i den kreativa processen.

Bakom en framgångsrik, kreativ företagare finns ofta en lång och aktiv affärsverksamhet, en nästan obegränsad tro på den egna produktens möjligheter och ett stort tålamod trots att den ekonomiska framgången kanske låter vänta på sig. Förvånansvärt ofta är det genom kriser framgångsrika företagare nått succé. I vår (företags)kultur ses ett misslyckande ofta som en stor skam. I många andra länder är det annorlunda. Där ser man det som ett sätt att samla erfarenheter, som en styrka. Kanske just krisen kan göra företaget och företagaren positivare inställd till förändringar, oräddare och oftare mer, just det, kreativ?

Kreativitet är en naturkraft som inte låter sig inordnas i traditionella mönster. En förutsättning för nydanande är att man avstår från föråldrade, stelnade system och schabloner till förmån för det nya. Vill man verkligen utgå från konsumentperspektivet frågar man ”hurudan produkt vill du ha?” snarare än det traditionella ”vad tycker du om vår produkt?”. Det viktigaste kreativa elementet är inte den färdiga produkten utan själva processen, i vilken alltså också konsumenten i högsta grad ingår.

Ofta fokuserar diskussionen om de kreativa ekonomierna på kultursektorn. Dess bidrag till de kreativa ekonomierna är visserligen central men ur ekonomisk synvinkel, tillsvidare, marginell. Men kulturen för med sig andra positiva verkningar, exempelvis upplevelser, glädje och välmående, som inte ens kan mätas i pengar. Den ekonomiska aspekten kan man snarast finna i de sammanräknade effekterna.

I samhällets uppgift som påhejare av kreativ ekonomi gäller frågeställningar som upphovsrätter, konsumentfrågor samt det kollektiva, gemensamma skapandet. Vi kommer allt oftare att stöta på nyckelord som tillsammans, delaktighet, aktivera, gränslös, pluralistisk, flexibilitet och humanitet. I centrum i framtidens kreativa processer tror jag vi hittar individen, med en ansvarsfull hållning till det kollektiva samhällsbygget och med en, när det behövs, en kritisk hållning. Det här innebär ett nytt sätt att tänka såväl i det offentliga som i näringslivet.

Också i vår föränderliga värld betyder detta att den kreativa processens viktigaste komponent fortsättningsvis är människan. Det finns alltså hopp.

Stefan Wallin
Skribenten är kultur- och idrottsminister, SFP:s ordförande och riksdagsledamot bosatt i Åbo.

Kolumn i Borgåbladet, Västra Nyland, Åbo Underrättelser och Österbottens Tidning 26.2.2011.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37