AktuelltKolumn

Den kreativa Människan

01.03.2011 kl. 15:53

Allt sedan den amerikanske ekonomisten och stadsforskaren Richard Florida år 2002 publicerade sin bok ”The rise of the creative class” har man ropat på den kreativa sektorn, i allt från strukturomvandlingar i urbana miljöer till kriserna i ekonomin. Trots utmaningen med att definiera ”kreativ ekonomi” står det klart att den har en nyckelroll i den ekonomiska utvecklingen.

I den pågående debatten kring Nokias framtid – ja, vilken är den? - och de stora förväntningarna har man riktat allt större intresse mot de kreativa ekonomiernas nya aktörer. Goda företrädare är Rovio (låter Angry Birds bekant?) och Golla, som är globalt väletablerade. De är företag som är smidiga, känsliga och som skapta för en global värld. Deras framgång baserar sig inte på en traditionell syn på produktutveckling utan på ett brett förhållningssätt till konsumentens roll och delaktighet i den kreativa processen.

Bakom en framgångsrik, kreativ företagare finns ofta en lång och aktiv affärsverksamhet, en nästan obegränsad tro på den egna produktens möjligheter och ett stort tålamod trots att den ekonomiska framgången kanske låter vänta på sig. Förvånansvärt ofta är det genom kriser framgångsrika företagare nått succé. I vår (företags)kultur ses ett misslyckande ofta som en stor skam. I många andra länder är det annorlunda. Där ser man det som ett sätt att samla erfarenheter, som en styrka. Kanske just krisen kan göra företaget och företagaren positivare inställd till förändringar, oräddare och oftare mer, just det, kreativ?

Kreativitet är en naturkraft som inte låter sig inordnas i traditionella mönster. En förutsättning för nydanande är att man avstår från föråldrade, stelnade system och schabloner till förmån för det nya. Vill man verkligen utgå från konsumentperspektivet frågar man ”hurudan produkt vill du ha?” snarare än det traditionella ”vad tycker du om vår produkt?”. Det viktigaste kreativa elementet är inte den färdiga produkten utan själva processen, i vilken alltså också konsumenten i högsta grad ingår.

Ofta fokuserar diskussionen om de kreativa ekonomierna på kultursektorn. Dess bidrag till de kreativa ekonomierna är visserligen central men ur ekonomisk synvinkel, tillsvidare, marginell. Men kulturen för med sig andra positiva verkningar, exempelvis upplevelser, glädje och välmående, som inte ens kan mätas i pengar. Den ekonomiska aspekten kan man snarast finna i de sammanräknade effekterna.

I samhällets uppgift som påhejare av kreativ ekonomi gäller frågeställningar som upphovsrätter, konsumentfrågor samt det kollektiva, gemensamma skapandet. Vi kommer allt oftare att stöta på nyckelord som tillsammans, delaktighet, aktivera, gränslös, pluralistisk, flexibilitet och humanitet. I centrum i framtidens kreativa processer tror jag vi hittar individen, med en ansvarsfull hållning till det kollektiva samhällsbygget och med en, när det behövs, en kritisk hållning. Det här innebär ett nytt sätt att tänka såväl i det offentliga som i näringslivet.

Också i vår föränderliga värld betyder detta att den kreativa processens viktigaste komponent fortsättningsvis är människan. Det finns alltså hopp.

Stefan Wallin
Skribenten är kultur- och idrottsminister, SFP:s ordförande och riksdagsledamot bosatt i Åbo.

Kolumn i Borgåbladet, Västra Nyland, Åbo Underrättelser och Österbottens Tidning 26.2.2011.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00