I den pågående debatten kring Nokias framtid – ja, vilken är den? - och de stora förväntningarna har man riktat allt större intresse mot de kreativa ekonomiernas nya aktörer. Goda företrädare är Rovio (låter Angry Birds bekant?) och Golla, som är globalt väletablerade. De är företag som är smidiga, känsliga och som skapta för en global värld. Deras framgång baserar sig inte på en traditionell syn på produktutveckling utan på ett brett förhållningssätt till konsumentens roll och delaktighet i den kreativa processen.
Bakom en framgångsrik, kreativ företagare finns ofta en lång och aktiv affärsverksamhet, en nästan obegränsad tro på den egna produktens möjligheter och ett stort tålamod trots att den ekonomiska framgången kanske låter vänta på sig. Förvånansvärt ofta är det genom kriser framgångsrika företagare nått succé. I vår (företags)kultur ses ett misslyckande ofta som en stor skam. I många andra länder är det annorlunda. Där ser man det som ett sätt att samla erfarenheter, som en styrka. Kanske just krisen kan göra företaget och företagaren positivare inställd till förändringar, oräddare och oftare mer, just det, kreativ?
Kreativitet är en naturkraft som inte låter sig inordnas i traditionella mönster. En förutsättning för nydanande är att man avstår från föråldrade, stelnade system och schabloner till förmån för det nya. Vill man verkligen utgå från konsumentperspektivet frågar man ”hurudan produkt vill du ha?” snarare än det traditionella ”vad tycker du om vår produkt?”. Det viktigaste kreativa elementet är inte den färdiga produkten utan själva processen, i vilken alltså också konsumenten i högsta grad ingår.
Ofta fokuserar diskussionen om de kreativa ekonomierna på kultursektorn. Dess bidrag till de kreativa ekonomierna är visserligen central men ur ekonomisk synvinkel, tillsvidare, marginell. Men kulturen för med sig andra positiva verkningar, exempelvis upplevelser, glädje och välmående, som inte ens kan mätas i pengar. Den ekonomiska aspekten kan man snarast finna i de sammanräknade effekterna.
I samhällets uppgift som påhejare av kreativ ekonomi gäller frågeställningar som upphovsrätter, konsumentfrågor samt det kollektiva, gemensamma skapandet. Vi kommer allt oftare att stöta på nyckelord som tillsammans, delaktighet, aktivera, gränslös, pluralistisk, flexibilitet och humanitet. I centrum i framtidens kreativa processer tror jag vi hittar individen, med en ansvarsfull hållning till det kollektiva samhällsbygget och med en, när det behövs, en kritisk hållning. Det här innebär ett nytt sätt att tänka såväl i det offentliga som i näringslivet.
Också i vår föränderliga värld betyder detta att den kreativa processens viktigaste komponent fortsättningsvis är människan. Det finns alltså hopp.
Stefan Wallin
Skribenten är kultur- och idrottsminister, SFP:s ordförande och riksdagsledamot bosatt i Åbo.
Kolumn i Borgåbladet, Västra Nyland, Åbo Underrättelser och Österbottens Tidning 26.2.2011.
