Storkök kan och bör gynna inehmsk mat

05.03.2011 kl. 13:06
"När vi samtidigt har en diskussion om djurens välmående och djurskyddsorganisationerna och en del politiker riktar kritik mot den finländska djuruppfödningen och kräver mera utrymme och strängare krav är det anmärkningsvärt att både handeln och livsmedelsförädlarna vill mörka matens ursprung. Strängare krav för finska producenter innebär generellt högre kostnader. Att samtidigt tillåta att dagens situation där konsumenten i många fall inte har någon reell chans att göra ett medvetet val mellan inhemskt och utländskt är en ytterst tvivelaktigt väg att gå."

Riksdagskrönika Vasabladet 5.3.2011
Mats Nylund


Riksdagskrönika

Finländarna visar ett ständigt ökande intresse för matens ursprung och produktionsmetoder. Riksdagen har svarat med att kräva bättre spårbarhet och bättre ursprungsmärkning. Konsumenten ska ha rätt att veta i vilket land till exempel köttet är producerat. Idag är dets så att om kött styckas, packas och marineras, så finns det ingen lagstiftning som tvingar industrin och handeln att uppge ursprunget. Trots att så gott som inga konsumenter uppger att de äter utländsk broiler visar tullstatistiken att hälften av all broiler som konsumeras i Finland är importerad.

I EU bereds som bäst ett direktiv om kvalitetspolitik för lantbruksprodukter där man kräver märkning av ursprungsland och produktionsplats. Förslaget går nu på utlåtanderunda och intressant är att notera att både Dagligvaruhandeln rf och Livsmedelsindustriförbundet i sina utlåtanden motsätter sig att kraven. Organisationerna låter förstå att det blir både svårt och dyrt, och dessutom ifrågasätter de om konsumenterna har någon nytta av att veta var deras mat är producerad och med vilka metoder.

När vi samtidigt har en diskussion om djurens välmående och djurskyddsorganisationerna och en del politiker riktar kritik mot den finländska djuruppfödningen och kräver mera utrymme och strängare krav är det anmärkningsvärt att både handeln och livsmedelsförädlarna vill mörka matens ursprung. Strängare krav för finska producenter innebär generellt högre kostnader. Att samtidigt tillåta att dagens situation där konsumenten i många fall inte har någon reell chans att göra ett medvetet val mellan inhemskt och utländskt är en ytterst tvivelaktigt väg att gå.

Inte minst den offentliga sektorns storkök har ett betydande ansvar för den kommande utvecklingen för den inhemska livsmedelsproduktionen. Vi har flera exempel, också i Österbotten, där upphandlingen till storköken görs med så svaga kriterier att en utländsk billigprodukt vinner offerttävlingen.

Det är i och för sig förbjudet att kräva inhemskt ursprung då man gör statliga eller kommunala upphandlingar, men ingenting hindrar att man gynnar det närproducerade, inhemska, genom att ställa krav på färskhet, tillsatsfrihet eller transportavstånd när man begär in offerterna. Om samhället ställer strikta krav på djurhållning och livsmedelshanteringsutrymmen så måste den ökade kostnaden också synas i upphandlingsbesluten. I all synnerhet som en färsk undersökning visar att av skolkökens måltidskostnader så består 80 procent av löner. Råvaran utgör bar en liten del av måltidens pris men har avgörande betydelse för både hälsa, välbefinnande och arbetsplatser.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00