Storkök kan och bör gynna inehmsk mat

05.03.2011 kl. 13:06
"När vi samtidigt har en diskussion om djurens välmående och djurskyddsorganisationerna och en del politiker riktar kritik mot den finländska djuruppfödningen och kräver mera utrymme och strängare krav är det anmärkningsvärt att både handeln och livsmedelsförädlarna vill mörka matens ursprung. Strängare krav för finska producenter innebär generellt högre kostnader. Att samtidigt tillåta att dagens situation där konsumenten i många fall inte har någon reell chans att göra ett medvetet val mellan inhemskt och utländskt är en ytterst tvivelaktigt väg att gå."

Riksdagskrönika Vasabladet 5.3.2011
Mats Nylund


Riksdagskrönika

Finländarna visar ett ständigt ökande intresse för matens ursprung och produktionsmetoder. Riksdagen har svarat med att kräva bättre spårbarhet och bättre ursprungsmärkning. Konsumenten ska ha rätt att veta i vilket land till exempel köttet är producerat. Idag är dets så att om kött styckas, packas och marineras, så finns det ingen lagstiftning som tvingar industrin och handeln att uppge ursprunget. Trots att så gott som inga konsumenter uppger att de äter utländsk broiler visar tullstatistiken att hälften av all broiler som konsumeras i Finland är importerad.

I EU bereds som bäst ett direktiv om kvalitetspolitik för lantbruksprodukter där man kräver märkning av ursprungsland och produktionsplats. Förslaget går nu på utlåtanderunda och intressant är att notera att både Dagligvaruhandeln rf och Livsmedelsindustriförbundet i sina utlåtanden motsätter sig att kraven. Organisationerna låter förstå att det blir både svårt och dyrt, och dessutom ifrågasätter de om konsumenterna har någon nytta av att veta var deras mat är producerad och med vilka metoder.

När vi samtidigt har en diskussion om djurens välmående och djurskyddsorganisationerna och en del politiker riktar kritik mot den finländska djuruppfödningen och kräver mera utrymme och strängare krav är det anmärkningsvärt att både handeln och livsmedelsförädlarna vill mörka matens ursprung. Strängare krav för finska producenter innebär generellt högre kostnader. Att samtidigt tillåta att dagens situation där konsumenten i många fall inte har någon reell chans att göra ett medvetet val mellan inhemskt och utländskt är en ytterst tvivelaktigt väg att gå.

Inte minst den offentliga sektorns storkök har ett betydande ansvar för den kommande utvecklingen för den inhemska livsmedelsproduktionen. Vi har flera exempel, också i Österbotten, där upphandlingen till storköken görs med så svaga kriterier att en utländsk billigprodukt vinner offerttävlingen.

Det är i och för sig förbjudet att kräva inhemskt ursprung då man gör statliga eller kommunala upphandlingar, men ingenting hindrar att man gynnar det närproducerade, inhemska, genom att ställa krav på färskhet, tillsatsfrihet eller transportavstånd när man begär in offerterna. Om samhället ställer strikta krav på djurhållning och livsmedelshanteringsutrymmen så måste den ökade kostnaden också synas i upphandlingsbesluten. I all synnerhet som en färsk undersökning visar att av skolkökens måltidskostnader så består 80 procent av löner. Råvaran utgör bar en liten del av måltidens pris men har avgörande betydelse för både hälsa, välbefinnande och arbetsplatser.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15