Storkök kan och bör gynna inehmsk mat

05.03.2011 kl. 13:06
"När vi samtidigt har en diskussion om djurens välmående och djurskyddsorganisationerna och en del politiker riktar kritik mot den finländska djuruppfödningen och kräver mera utrymme och strängare krav är det anmärkningsvärt att både handeln och livsmedelsförädlarna vill mörka matens ursprung. Strängare krav för finska producenter innebär generellt högre kostnader. Att samtidigt tillåta att dagens situation där konsumenten i många fall inte har någon reell chans att göra ett medvetet val mellan inhemskt och utländskt är en ytterst tvivelaktigt väg att gå."

Riksdagskrönika Vasabladet 5.3.2011
Mats Nylund


Riksdagskrönika

Finländarna visar ett ständigt ökande intresse för matens ursprung och produktionsmetoder. Riksdagen har svarat med att kräva bättre spårbarhet och bättre ursprungsmärkning. Konsumenten ska ha rätt att veta i vilket land till exempel köttet är producerat. Idag är dets så att om kött styckas, packas och marineras, så finns det ingen lagstiftning som tvingar industrin och handeln att uppge ursprunget. Trots att så gott som inga konsumenter uppger att de äter utländsk broiler visar tullstatistiken att hälften av all broiler som konsumeras i Finland är importerad.

I EU bereds som bäst ett direktiv om kvalitetspolitik för lantbruksprodukter där man kräver märkning av ursprungsland och produktionsplats. Förslaget går nu på utlåtanderunda och intressant är att notera att både Dagligvaruhandeln rf och Livsmedelsindustriförbundet i sina utlåtanden motsätter sig att kraven. Organisationerna låter förstå att det blir både svårt och dyrt, och dessutom ifrågasätter de om konsumenterna har någon nytta av att veta var deras mat är producerad och med vilka metoder.

När vi samtidigt har en diskussion om djurens välmående och djurskyddsorganisationerna och en del politiker riktar kritik mot den finländska djuruppfödningen och kräver mera utrymme och strängare krav är det anmärkningsvärt att både handeln och livsmedelsförädlarna vill mörka matens ursprung. Strängare krav för finska producenter innebär generellt högre kostnader. Att samtidigt tillåta att dagens situation där konsumenten i många fall inte har någon reell chans att göra ett medvetet val mellan inhemskt och utländskt är en ytterst tvivelaktigt väg att gå.

Inte minst den offentliga sektorns storkök har ett betydande ansvar för den kommande utvecklingen för den inhemska livsmedelsproduktionen. Vi har flera exempel, också i Österbotten, där upphandlingen till storköken görs med så svaga kriterier att en utländsk billigprodukt vinner offerttävlingen.

Det är i och för sig förbjudet att kräva inhemskt ursprung då man gör statliga eller kommunala upphandlingar, men ingenting hindrar att man gynnar det närproducerade, inhemska, genom att ställa krav på färskhet, tillsatsfrihet eller transportavstånd när man begär in offerterna. Om samhället ställer strikta krav på djurhållning och livsmedelshanteringsutrymmen så måste den ökade kostnaden också synas i upphandlingsbesluten. I all synnerhet som en färsk undersökning visar att av skolkökens måltidskostnader så består 80 procent av löner. Råvaran utgör bar en liten del av måltidens pris men har avgörande betydelse för både hälsa, välbefinnande och arbetsplatser.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00