Wallin: Finland och Sverige bör investera i gemensamma isbrytare

06.03.2011 kl. 06:09
Svenska folkpartiets ordförande, kulturminister Stefan Walllin är bekymrad över Finlands isbrytarkapacitet. Den kalla vintern och hårda, besvärliga vindarna är ett hot mot den finländska exporten. Som mest har över 60 fartyg, de flesta handelsfartyg, väntat på assistans av isbrytarna i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Problemen med fartyg som sitter fast i isen väntas pågå långt in på nästa vecka.

- Förseningarna att komma in och ut från hamnarna har som värst varit över en vecka långa. Läget är alarmerande med tanke på den finländska industrin. 20 procent av landets export går från hamnarna i Bottenviken. Leveranssäkerheten är avgörande och om isläget fortsätter som det är nu kan det vara förödande med tanke på exporten och rederinäringen. Vi måste därför vara bättre rustade de kommande vintrarna för att inte äventyra vår konkurrenskraft, säger Stefan Wallin.

Alla Finlands åtta isbrytare går på högvarv just nu. Den äldsta isbrytaren Voima byggdes på 50-talet och de nyaste tre isbrytarna på 90-talet.

- Det börjar bli dags att förnya isbrytarparken. Isbrytarna är gamla och klara inte av sådana extrema isförhållanden som råder just nu. I fredags på förmiddagen kom inte ens isbrytaren Nordica in i Kaskö hamn trots tappra försök. Endast Urho och Sisu klarar av att ta sig fram i riktigt besvärliga isarna i normal hastighet. Vi kan inte utgå ifrån att det här är enda extrema vintern.

Wallin påminner om att samarbetet mellan de finländska och svenska isbrytarna fungrerar perfekt. De finska isbrytarna är i storleksklass större än svenska isbrytare.

- Det ligger i båda ländernas intresse att exporten fungerar. Finland och Sverige kunde gemensamt investera under de kommande åren i två större isbrytare, i samma storleksklass som Urho och Sisu. Det handlar också om en säkerhetsåtgärd. Dessutom kunde investeringarna ha en sysselsättande effekt för den finländska varvsindustrin, säger Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00