Wallin: Finland och Sverige bör investera i gemensamma isbrytare

06.03.2011 kl. 06:09
Svenska folkpartiets ordförande, kulturminister Stefan Walllin är bekymrad över Finlands isbrytarkapacitet. Den kalla vintern och hårda, besvärliga vindarna är ett hot mot den finländska exporten. Som mest har över 60 fartyg, de flesta handelsfartyg, väntat på assistans av isbrytarna i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Problemen med fartyg som sitter fast i isen väntas pågå långt in på nästa vecka.

- Förseningarna att komma in och ut från hamnarna har som värst varit över en vecka långa. Läget är alarmerande med tanke på den finländska industrin. 20 procent av landets export går från hamnarna i Bottenviken. Leveranssäkerheten är avgörande och om isläget fortsätter som det är nu kan det vara förödande med tanke på exporten och rederinäringen. Vi måste därför vara bättre rustade de kommande vintrarna för att inte äventyra vår konkurrenskraft, säger Stefan Wallin.

Alla Finlands åtta isbrytare går på högvarv just nu. Den äldsta isbrytaren Voima byggdes på 50-talet och de nyaste tre isbrytarna på 90-talet.

- Det börjar bli dags att förnya isbrytarparken. Isbrytarna är gamla och klara inte av sådana extrema isförhållanden som råder just nu. I fredags på förmiddagen kom inte ens isbrytaren Nordica in i Kaskö hamn trots tappra försök. Endast Urho och Sisu klarar av att ta sig fram i riktigt besvärliga isarna i normal hastighet. Vi kan inte utgå ifrån att det här är enda extrema vintern.

Wallin påminner om att samarbetet mellan de finländska och svenska isbrytarna fungrerar perfekt. De finska isbrytarna är i storleksklass större än svenska isbrytare.

- Det ligger i båda ländernas intresse att exporten fungerar. Finland och Sverige kunde gemensamt investera under de kommande åren i två större isbrytare, i samma storleksklass som Urho och Sisu. Det handlar också om en säkerhetsåtgärd. Dessutom kunde investeringarna ha en sysselsättande effekt för den finländska varvsindustrin, säger Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35