Fyra svåra, men framgångsrika år

12.03.2011 kl. 10:24
Den senaste riksdagsperioden har inte varit den lättaste. Den globala finanskris som drabbade världen satte sina spår också i Finland och i statens skattekista.

Vi stimulerade ekonomin också med lån för att snabbare komma ur krisen och trygga finländarnas jobb. Jag är övertygad om att det var rätt lösning, men nu krävs en åtstramning av ekonomin. Samtidigt har denna period bjudit på ett allt hårdare språkklimat och på den fronten finns mycket att göra också i framtiden.

De här fyra åren har också bjudit på många glädjeämnen. Det kanske största är att vi lyckades hålla ihop Svenskfinland i regionförvaltningsreformen och att Karleby och Mellersta Österbotten orienteras söderut. Men det finns också många andra saker som varit bra för vårt Österbotten. De kommunala vattenledningarna byggs ut i hela landet och hos oss har vi fått pengar till Närpes vatten och Vörå-Maxmo. I budgeten har vi också lyckats få in satsningar på Lappfjärds å. Dessutom har vi fått med pengar till Finlands enda världsnaturarv, nämligen Kvarkens skärgård.

Några för landskapet viktiga satsningar på infrastruktur görs också. Järnvägsavsnittet mellan Vasa och Seinäjoki håller äntligen på att elektrifieras. Dessutom görs stora förbättringar på stambanan från Seinäjoki norrut. Vi har varit med och drivit att Smedsby omfartsväg ska byggas – något som är jätteviktigt för Korsholm med omnejd. Dessutom finns beslut om finansiering för att farleden till Jakobstad skall fördjupas. Alla dessa satsningar är av stor vikt för hela vår region. Viktigt regionalpolitiskt är också att universitetens servicecentral, Certia, grundades i Vasa år 2008.

Vi har också drivit flera frågor som direkt berör enskilda människor. Under denna regeringsperiod har pälsfarmarna äntligen fått rätt till avbytare – det var på tiden. Studiepenningen höjdes med 15 procent i början av höstterminen 2008, vilket var den första höjningen sedan början av 1990-talet. Dessutom var vi med och drev frågan om garantipensioner, som infördes från och med första mars detta år. Det innebär att de lägsta pensionerna höjs från drygt 500 euro till 687 euro. En stor förbättring även om mycket ännu återstår att göra.

Vi har också satsat på kommunerna under denna period. Statsandelen för basservice höjdes med ca 800 miljoner euro, statsandelarna för social- och hälsovården ökade med 608 miljoner euro och för sammanslagningsunderstöd till kommunerna och understöd för kommunsamarbete fanns sammanlagt 320 miljoner euro. Sammanlagt betyder det alltså runt 1,7 miljarder för kommunerna. Vi har också sett till att statens idrottsbudget höjts med 42 % och att statsanslagen för ungdomssektorn ökat med hela 60 %. Det här är viktiga satsningar på välmående och på framtiden!

Mycket har alltså gjorts, men mycket återstår ännu att göra. I detta skede vill jag dock passa på att ödmjukt tacka för förtroendet under dessa fyra år. Jag vill också tacka för all respons jag fått – för alla telefonsamtal och alla mail och jag hoppas att jag lyckats hjälpa till i några frågor. Tack!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15