Fyra svåra, men framgångsrika år

12.03.2011 kl. 10:24
Den senaste riksdagsperioden har inte varit den lättaste. Den globala finanskris som drabbade världen satte sina spår också i Finland och i statens skattekista.

Vi stimulerade ekonomin också med lån för att snabbare komma ur krisen och trygga finländarnas jobb. Jag är övertygad om att det var rätt lösning, men nu krävs en åtstramning av ekonomin. Samtidigt har denna period bjudit på ett allt hårdare språkklimat och på den fronten finns mycket att göra också i framtiden.

De här fyra åren har också bjudit på många glädjeämnen. Det kanske största är att vi lyckades hålla ihop Svenskfinland i regionförvaltningsreformen och att Karleby och Mellersta Österbotten orienteras söderut. Men det finns också många andra saker som varit bra för vårt Österbotten. De kommunala vattenledningarna byggs ut i hela landet och hos oss har vi fått pengar till Närpes vatten och Vörå-Maxmo. I budgeten har vi också lyckats få in satsningar på Lappfjärds å. Dessutom har vi fått med pengar till Finlands enda världsnaturarv, nämligen Kvarkens skärgård.

Några för landskapet viktiga satsningar på infrastruktur görs också. Järnvägsavsnittet mellan Vasa och Seinäjoki håller äntligen på att elektrifieras. Dessutom görs stora förbättringar på stambanan från Seinäjoki norrut. Vi har varit med och drivit att Smedsby omfartsväg ska byggas – något som är jätteviktigt för Korsholm med omnejd. Dessutom finns beslut om finansiering för att farleden till Jakobstad skall fördjupas. Alla dessa satsningar är av stor vikt för hela vår region. Viktigt regionalpolitiskt är också att universitetens servicecentral, Certia, grundades i Vasa år 2008.

Vi har också drivit flera frågor som direkt berör enskilda människor. Under denna regeringsperiod har pälsfarmarna äntligen fått rätt till avbytare – det var på tiden. Studiepenningen höjdes med 15 procent i början av höstterminen 2008, vilket var den första höjningen sedan början av 1990-talet. Dessutom var vi med och drev frågan om garantipensioner, som infördes från och med första mars detta år. Det innebär att de lägsta pensionerna höjs från drygt 500 euro till 687 euro. En stor förbättring även om mycket ännu återstår att göra.

Vi har också satsat på kommunerna under denna period. Statsandelen för basservice höjdes med ca 800 miljoner euro, statsandelarna för social- och hälsovården ökade med 608 miljoner euro och för sammanslagningsunderstöd till kommunerna och understöd för kommunsamarbete fanns sammanlagt 320 miljoner euro. Sammanlagt betyder det alltså runt 1,7 miljarder för kommunerna. Vi har också sett till att statens idrottsbudget höjts med 42 % och att statsanslagen för ungdomssektorn ökat med hela 60 %. Det här är viktiga satsningar på välmående och på framtiden!

Mycket har alltså gjorts, men mycket återstår ännu att göra. I detta skede vill jag dock passa på att ödmjukt tacka för förtroendet under dessa fyra år. Jag vill också tacka för all respons jag fått – för alla telefonsamtal och alla mail och jag hoppas att jag lyckats hjälpa till i några frågor. Tack!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00