Fyra svåra, men framgångsrika år

12.03.2011 kl. 10:24
Den senaste riksdagsperioden har inte varit den lättaste. Den globala finanskris som drabbade världen satte sina spår också i Finland och i statens skattekista.

Vi stimulerade ekonomin också med lån för att snabbare komma ur krisen och trygga finländarnas jobb. Jag är övertygad om att det var rätt lösning, men nu krävs en åtstramning av ekonomin. Samtidigt har denna period bjudit på ett allt hårdare språkklimat och på den fronten finns mycket att göra också i framtiden.

De här fyra åren har också bjudit på många glädjeämnen. Det kanske största är att vi lyckades hålla ihop Svenskfinland i regionförvaltningsreformen och att Karleby och Mellersta Österbotten orienteras söderut. Men det finns också många andra saker som varit bra för vårt Österbotten. De kommunala vattenledningarna byggs ut i hela landet och hos oss har vi fått pengar till Närpes vatten och Vörå-Maxmo. I budgeten har vi också lyckats få in satsningar på Lappfjärds å. Dessutom har vi fått med pengar till Finlands enda världsnaturarv, nämligen Kvarkens skärgård.

Några för landskapet viktiga satsningar på infrastruktur görs också. Järnvägsavsnittet mellan Vasa och Seinäjoki håller äntligen på att elektrifieras. Dessutom görs stora förbättringar på stambanan från Seinäjoki norrut. Vi har varit med och drivit att Smedsby omfartsväg ska byggas – något som är jätteviktigt för Korsholm med omnejd. Dessutom finns beslut om finansiering för att farleden till Jakobstad skall fördjupas. Alla dessa satsningar är av stor vikt för hela vår region. Viktigt regionalpolitiskt är också att universitetens servicecentral, Certia, grundades i Vasa år 2008.

Vi har också drivit flera frågor som direkt berör enskilda människor. Under denna regeringsperiod har pälsfarmarna äntligen fått rätt till avbytare – det var på tiden. Studiepenningen höjdes med 15 procent i början av höstterminen 2008, vilket var den första höjningen sedan början av 1990-talet. Dessutom var vi med och drev frågan om garantipensioner, som infördes från och med första mars detta år. Det innebär att de lägsta pensionerna höjs från drygt 500 euro till 687 euro. En stor förbättring även om mycket ännu återstår att göra.

Vi har också satsat på kommunerna under denna period. Statsandelen för basservice höjdes med ca 800 miljoner euro, statsandelarna för social- och hälsovården ökade med 608 miljoner euro och för sammanslagningsunderstöd till kommunerna och understöd för kommunsamarbete fanns sammanlagt 320 miljoner euro. Sammanlagt betyder det alltså runt 1,7 miljarder för kommunerna. Vi har också sett till att statens idrottsbudget höjts med 42 % och att statsanslagen för ungdomssektorn ökat med hela 60 %. Det här är viktiga satsningar på välmående och på framtiden!

Mycket har alltså gjorts, men mycket återstår ännu att göra. I detta skede vill jag dock passa på att ödmjukt tacka för förtroendet under dessa fyra år. Jag vill också tacka för all respons jag fått – för alla telefonsamtal och alla mail och jag hoppas att jag lyckats hjälpa till i några frågor. Tack!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00