Kärnkraftskatastrofen i Japan påverkar synen på kärnkraft

17.03.2011 kl. 14:04
En debatt pågår nu om det ska vara tillåtet att koppla kärnkraftsolyckan i Japan till vår energipolitik i Finland. Hängivna kärnkraftsanhängare säger att det är förkastligt att göra en sådan koppling.

Jag anser att de som vill förhindra en diskussion eller som förlöjligar dem som generellt betonar kärnkraftens risker, gör ett stort misstag. Kärnkraft är en riskfull teknologi och gång på gång får vi uppleva att människan inte klarar av att förutse alla de risker som kärnkraften kan medföra. Tänk att Japan, med sitt avancerade tekniska kunnande, inte klarade av att säkra reservsystemen, då el-försörjningen i kärnkraftverken slogs ut. Ja, det är häpnandsväckande men det är en realitet. Igen en gång får vi bevittna att det som skulle vara omöjligt trots allt var möjligt.

Världen reagerar på den pågående kärnkraftskatastrofen i Japan. Tyskland har idag beslutat stänga "tills vidare" alla reaktorer ibruktagna före år 1980. Man gör det av säkerhetsskäl och för att det finns ett stort motstånd i Tyskland mot kärnkraft. Bra så.

Här hos oss har riksdagen för mindre än ett år sedan beslutat bevilja tillstånd för två nya kärnkraftverk. Nu skyndar sig många att utropa att också nästa riksdag måste säga ja till ytterligare ett kärnkraftverk. Den som motiverar det med att vi behöver alla dessa kärnkraftverk för att bli självförsörjande i el-produktionen pratar strunt. Vi behöver inte tre nya kärnkraftverk (och ännu mindre fyra, ett är under byggnad och två har fått tillstånd av riksdagen) för vår självförsörjning. Av de två kärnkraftverk som riksdagen beviljade tillstånd för senaste sommar, kommer el-produktionen från hela det ena, att gå på export.

De som tror att Finland kommer att nå upp till sina klimatpolitiska målsättningar tack vare kärnkraften till år 2020, har också fel. De tillstånd som beviljades förra året kan tidigast förverkligas mellan åren 2020-2030. Finland ska till år 2020 minska utsläppen av koldioxid med 20%. Med alla dessa kärnkraftsinvesteringar är det mycket sannolikt att intresset för förnybara energiformer och ökad energieffektivitet bromsar upp. Kärnkraften är inte botemedlet mot klimatförändringen. Många räknar med att kärnkraftselen kommer att vara billig också i framtiden. Jag vågar nästan förutspå och jag hoppas och kräver att det som händer i Japan just nu leder till att trycket att se över säkerheten vid alla befintliga och framtida kärnkraftverk ökar, vilket innebär att priset på elen stiger. Brukstiden för kärnkraftverk kommer att förkortas, vilket också ökar priset på elen. Det kommer också att finnas ett tryck att höja prisen för garantier för eventuella olyckor, vilket också kommer att höja kärnkraftselens pris.

Skulle mot förmodan kärnkraftselens pris också i framtiden hållas på en låg nivå, innebär det att trycket att öka energieffektiviteten i samhället, inte finns. Skulle vi misslyckas med att öka energieffektiviteten, så blir vi ohjälpligen efter i den teknologiska mega trend som pågår i världen. Den förhärskande trenden i världen är trots allt inte utbyggnaden av kärnkraften, utan utvecklandet av förnybara energiformer och teknologier som ökar energieffektiviteten. Det kunnande måste vi i Finland satsa på. Kärnkraften är en farlig teknologi och det radioaktiva avfallet ett miljöproblem av enorma mått också i våra närområden. Jag har tre gånger röstat mot kärnkraft under mina år i riksdagen. Min negativa inställning till kärnkraft är och består också i framtiden.

Blogginlägg 15.3.3011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00