Kunskap i valdebatten

20.03.2011 kl. 10:07
"I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU."

 


Riksdagen höll senaste tisdag sitt sista plenum för denna period. Nu är det valuppehåll fram till den 21 april då valresultaten är fastslagna och de nya riksdagsgrupperna konstituerar sig. Det betyder att valkampanjerna börjar nu på allvar. Viktiga samhällsfrågor ska debatteras på valmöten, i media och på gator och torg där kandidaterna och väljarna möts.

En stor del av kandidaternas tid upptas också nu av att fylla i allehanda valmaskiner och kandidatförfrågningar. Svarsalternativen är så gott som alltid givna på förhand. Många frågeställningar är bra och logiska medan andra är ytterst ledande eller innehåller alternativ som inte på något sätt är jämförbara. Beskattningen får utgöra ett litet exempel: En av de vanligaste frågorna gäller vilken skatt kandidaten vill höja för att balansera statsbudgeten, och bland alternativen ingår alltid kapitalskatten och mervärdesskatten. I sig är det inget fel i det, men en höjning av kapitalskatten med en procentenhet inbringar cirka 50 miljoner euro till statskassan medan en höjning av momsen med en procentenhet ger cirka 700 miljoner euro. Med andra ord ger en höjning med en procentenhet av momsen 14 gånger mera än motsvarande höjning av kapitalskatten.

Finland är ett land som är ytterst beroende av exporten och av internationell handel. Jag behöver bara nämna skogsindustrin, metallindustrin och högteknologi-industrin med Nokia i spetsen för att illustrera vad det handlar om. I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU. Sanningen är den att om vi också i fortsättningen ska var trovärdiga och konkurrenskraftiga på världsmarknaden förutsätter det att vi följer internationella avtal och även bär vårt ansvar för omvärlden som det förhållandevis rika land vi är.

För väljarna lönar det sig helt säkert att följa debatten, lyssna på kandidaterna och väga olika alternativ mot varandra. Den uppsjö av valmaskiner som finns berättar säkert också om kandidaternas inställning till olika frågor. Men det lönar sig att vara kritisk och analytisk. När det kommer till kritan så handlar politiskt beslutsfattande sällan om bara att svara ja eller nej, trots att det kan se ut så när ledamöterna trycker på den gröna eller röda knappen. Bakom en omröstning ligger år eller månader av lagberedning, sakkunnighöranden, förhandlingar och kompromisser.

Min erfarenhet av riksdagen säger mig att de politiker som läser på och kan sina områden, som lyckas skapa förtroende över partigränserna och som kommer överens med sina kolleger också är de som gör den största nyttan för sina uppdragsgivare, väljarna. Det som händer i den politiska beredningsprocessen avviker inte så värst mycket från hur resten av samhället fungerar. Kunskap och förhandlingsförmåga samt förmågan att söka gemensamma lösningar ger ofta betydligt bättre utdelning än förmågan att servera dräpande kommentarer inför media.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Kolumn i Österbottens Tidning 20.3.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00