Kunskap i valdebatten

20.03.2011 kl. 10:07
"I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU."

 


Riksdagen höll senaste tisdag sitt sista plenum för denna period. Nu är det valuppehåll fram till den 21 april då valresultaten är fastslagna och de nya riksdagsgrupperna konstituerar sig. Det betyder att valkampanjerna börjar nu på allvar. Viktiga samhällsfrågor ska debatteras på valmöten, i media och på gator och torg där kandidaterna och väljarna möts.

En stor del av kandidaternas tid upptas också nu av att fylla i allehanda valmaskiner och kandidatförfrågningar. Svarsalternativen är så gott som alltid givna på förhand. Många frågeställningar är bra och logiska medan andra är ytterst ledande eller innehåller alternativ som inte på något sätt är jämförbara. Beskattningen får utgöra ett litet exempel: En av de vanligaste frågorna gäller vilken skatt kandidaten vill höja för att balansera statsbudgeten, och bland alternativen ingår alltid kapitalskatten och mervärdesskatten. I sig är det inget fel i det, men en höjning av kapitalskatten med en procentenhet inbringar cirka 50 miljoner euro till statskassan medan en höjning av momsen med en procentenhet ger cirka 700 miljoner euro. Med andra ord ger en höjning med en procentenhet av momsen 14 gånger mera än motsvarande höjning av kapitalskatten.

Finland är ett land som är ytterst beroende av exporten och av internationell handel. Jag behöver bara nämna skogsindustrin, metallindustrin och högteknologi-industrin med Nokia i spetsen för att illustrera vad det handlar om. I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU. Sanningen är den att om vi också i fortsättningen ska var trovärdiga och konkurrenskraftiga på världsmarknaden förutsätter det att vi följer internationella avtal och även bär vårt ansvar för omvärlden som det förhållandevis rika land vi är.

För väljarna lönar det sig helt säkert att följa debatten, lyssna på kandidaterna och väga olika alternativ mot varandra. Den uppsjö av valmaskiner som finns berättar säkert också om kandidaternas inställning till olika frågor. Men det lönar sig att vara kritisk och analytisk. När det kommer till kritan så handlar politiskt beslutsfattande sällan om bara att svara ja eller nej, trots att det kan se ut så när ledamöterna trycker på den gröna eller röda knappen. Bakom en omröstning ligger år eller månader av lagberedning, sakkunnighöranden, förhandlingar och kompromisser.

Min erfarenhet av riksdagen säger mig att de politiker som läser på och kan sina områden, som lyckas skapa förtroende över partigränserna och som kommer överens med sina kolleger också är de som gör den största nyttan för sina uppdragsgivare, väljarna. Det som händer i den politiska beredningsprocessen avviker inte så värst mycket från hur resten av samhället fungerar. Kunskap och förhandlingsförmåga samt förmågan att söka gemensamma lösningar ger ofta betydligt bättre utdelning än förmågan att servera dräpande kommentarer inför media.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Kolumn i Österbottens Tidning 20.3.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35