Kunskap i valdebatten

20.03.2011 kl. 10:07
"I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU."

 


Riksdagen höll senaste tisdag sitt sista plenum för denna period. Nu är det valuppehåll fram till den 21 april då valresultaten är fastslagna och de nya riksdagsgrupperna konstituerar sig. Det betyder att valkampanjerna börjar nu på allvar. Viktiga samhällsfrågor ska debatteras på valmöten, i media och på gator och torg där kandidaterna och väljarna möts.

En stor del av kandidaternas tid upptas också nu av att fylla i allehanda valmaskiner och kandidatförfrågningar. Svarsalternativen är så gott som alltid givna på förhand. Många frågeställningar är bra och logiska medan andra är ytterst ledande eller innehåller alternativ som inte på något sätt är jämförbara. Beskattningen får utgöra ett litet exempel: En av de vanligaste frågorna gäller vilken skatt kandidaten vill höja för att balansera statsbudgeten, och bland alternativen ingår alltid kapitalskatten och mervärdesskatten. I sig är det inget fel i det, men en höjning av kapitalskatten med en procentenhet inbringar cirka 50 miljoner euro till statskassan medan en höjning av momsen med en procentenhet ger cirka 700 miljoner euro. Med andra ord ger en höjning med en procentenhet av momsen 14 gånger mera än motsvarande höjning av kapitalskatten.

Finland är ett land som är ytterst beroende av exporten och av internationell handel. Jag behöver bara nämna skogsindustrin, metallindustrin och högteknologi-industrin med Nokia i spetsen för att illustrera vad det handlar om. I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU. Sanningen är den att om vi också i fortsättningen ska var trovärdiga och konkurrenskraftiga på världsmarknaden förutsätter det att vi följer internationella avtal och även bär vårt ansvar för omvärlden som det förhållandevis rika land vi är.

För väljarna lönar det sig helt säkert att följa debatten, lyssna på kandidaterna och väga olika alternativ mot varandra. Den uppsjö av valmaskiner som finns berättar säkert också om kandidaternas inställning till olika frågor. Men det lönar sig att vara kritisk och analytisk. När det kommer till kritan så handlar politiskt beslutsfattande sällan om bara att svara ja eller nej, trots att det kan se ut så när ledamöterna trycker på den gröna eller röda knappen. Bakom en omröstning ligger år eller månader av lagberedning, sakkunnighöranden, förhandlingar och kompromisser.

Min erfarenhet av riksdagen säger mig att de politiker som läser på och kan sina områden, som lyckas skapa förtroende över partigränserna och som kommer överens med sina kolleger också är de som gör den största nyttan för sina uppdragsgivare, väljarna. Det som händer i den politiska beredningsprocessen avviker inte så värst mycket från hur resten av samhället fungerar. Kunskap och förhandlingsförmåga samt förmågan att söka gemensamma lösningar ger ofta betydligt bättre utdelning än förmågan att servera dräpande kommentarer inför media.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Kolumn i Österbottens Tidning 20.3.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30