Kunskap i valdebatten

20.03.2011 kl. 10:07
"I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU."

 


Riksdagen höll senaste tisdag sitt sista plenum för denna period. Nu är det valuppehåll fram till den 21 april då valresultaten är fastslagna och de nya riksdagsgrupperna konstituerar sig. Det betyder att valkampanjerna börjar nu på allvar. Viktiga samhällsfrågor ska debatteras på valmöten, i media och på gator och torg där kandidaterna och väljarna möts.

En stor del av kandidaternas tid upptas också nu av att fylla i allehanda valmaskiner och kandidatförfrågningar. Svarsalternativen är så gott som alltid givna på förhand. Många frågeställningar är bra och logiska medan andra är ytterst ledande eller innehåller alternativ som inte på något sätt är jämförbara. Beskattningen får utgöra ett litet exempel: En av de vanligaste frågorna gäller vilken skatt kandidaten vill höja för att balansera statsbudgeten, och bland alternativen ingår alltid kapitalskatten och mervärdesskatten. I sig är det inget fel i det, men en höjning av kapitalskatten med en procentenhet inbringar cirka 50 miljoner euro till statskassan medan en höjning av momsen med en procentenhet ger cirka 700 miljoner euro. Med andra ord ger en höjning med en procentenhet av momsen 14 gånger mera än motsvarande höjning av kapitalskatten.

Finland är ett land som är ytterst beroende av exporten och av internationell handel. Jag behöver bara nämna skogsindustrin, metallindustrin och högteknologi-industrin med Nokia i spetsen för att illustrera vad det handlar om. I valdebatter med flera partier närvarande har jag noterat att vissa partiers kandidater först betonar den finländska industrins konkurrenskraft, det finska arbetet och vikten av att vi klarar oss i den internationella konkurrensen för att i nästa andetag vilja beskära utvecklingsbiståndet, minska flyktingmottagningen, och i extremfallen återinföra marken eller föra Finland ut ur EU. Sanningen är den att om vi också i fortsättningen ska var trovärdiga och konkurrenskraftiga på världsmarknaden förutsätter det att vi följer internationella avtal och även bär vårt ansvar för omvärlden som det förhållandevis rika land vi är.

För väljarna lönar det sig helt säkert att följa debatten, lyssna på kandidaterna och väga olika alternativ mot varandra. Den uppsjö av valmaskiner som finns berättar säkert också om kandidaternas inställning till olika frågor. Men det lönar sig att vara kritisk och analytisk. När det kommer till kritan så handlar politiskt beslutsfattande sällan om bara att svara ja eller nej, trots att det kan se ut så när ledamöterna trycker på den gröna eller röda knappen. Bakom en omröstning ligger år eller månader av lagberedning, sakkunnighöranden, förhandlingar och kompromisser.

Min erfarenhet av riksdagen säger mig att de politiker som läser på och kan sina områden, som lyckas skapa förtroende över partigränserna och som kommer överens med sina kolleger också är de som gör den största nyttan för sina uppdragsgivare, väljarna. Det som händer i den politiska beredningsprocessen avviker inte så värst mycket från hur resten av samhället fungerar. Kunskap och förhandlingsförmåga samt förmågan att söka gemensamma lösningar ger ofta betydligt bättre utdelning än förmågan att servera dräpande kommentarer inför media.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Kolumn i Österbottens Tidning 20.3.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00