Försvarsvilja

21.03.2011 kl. 13:39
En riksdagsperiod närmar sig sitt slut. På tisdagen klubbades de sista besluten av i plenum; veckan innan avslutades arbetet i utskotten. I mitten av riksdagsperioden behandlade vi den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Gällande landets försvar, var budskapet klart: ”den allmänna värnplikten är försvarets grundpelare”. Värnpliktsarbetsgruppen, ledd av Risto Siilasmaa, konstaterade för sin del att värnplikten är ”det kostnadseffektivaste sättet att producera Finlands försvarsförmåga.”

Hurdant vårt försvar bör vara, beror först och främst på våra försvars- och säkerhetspolitiska målsättningar. I vårt fall är tryggandet av den territoriella integriteten och främjandet av befolkningens säkerhet och välfärd fortfarande huvudmålsättningen. För detta är den allmänna värnplikten den mest ändamålsenliga lösningen. Selektivitet eller frivillighet skulle i sinom tid leda till en yrkesarmé, vilket vi inte har råd med – åtminstone inte en tillräckligt stor för att upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga.

Ändå är det klart att försvarsmakten måste reformeras. Mindre årskullar, åldrande utrustning, och ökande kostnader gör att vi inte kan fortsätta som förut. En genomgripande reform står för dörren. Resultatet bör vara nya arbetssätt och bestående inbesparingar. År 2016 förväntas omstruktureringen vara klar, vilket betyder att de stora linjedragningarna borde dras under det närmaste året.

Då helheten ses över, är det föga förvånande att också garnisonernas antal kommer under lupp. Även Nylands Brigad har figurerat i de diskussioner som förts i offentligheten. Det finns ändå många goda argument för en fortsatt verksamhet i Dragsvik. Brigaden uppfyller kraven på kostnadseffektivitet och högtstående utbildning. De finlandssvenska årskullarna är tillräckligt stora för att garantera tillräckligt många nya rekryter, och om utbildningen är tillräckligt bra, lockar den även i fortsättningen finskspråkiga män och kvinnor till sig.

Brigaden har en speciell uppgift inom försvaret. Amfibieförmågan – att kunna verka både på land och till havs i skärgårdsområdet – gör förbandet intressant i många avseenden. Dragsvik har också en stark ställning i det nordiska samarbetet, tack vare t.ex. arbetet inom Nordic Battle Group.

Med tanke på brigadens uppgifter, är den ypperligt belägen. Om man ska utbilda kustjägare och trupper med amfibieförmåga ska man kunna öva i skärgårdsområdet. I detta nu har brigaden tillgång till lämpliga övningsområden, och det är upp till de berörda kommunerna att se till att det fortsätter så. För Västnyland är brigaden mycket viktig – den sysselsätter många och bidrar både direkt och indirekt med mycket till regionen. Det handlar om en institution som har goda framtidsutsikter och som vi ska kämpa för.

Också sett ur finlandssvensk synvinkel har brigaden en viktig uppgift att fylla. Det är oerhört viktigt att vi kan ha en helt svenskspråkig garnison i vårt land. Dels är det vår rättighet att kunna avtjäna värnplikten på eget modersmål och dels har brigaden en viktig identitetsskapande betydelse för unga män och kvinnor från hela Svenskfinland.

En hög försvarsvilja är en grundförutsättning för att ett litet land som Finland ska kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar. Den allmänna värnplikten bidrar till att försvarsviljan är exceptionellt hög i Finland. För finlandssvenskarnas del kan Nylands Brigads betydelse inte överskattas heller i det här avseendet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00