Om skolelevers trafiksäkerhet i överbelastade bussar (VN)

24.03.2011 kl. 14:51
..."Min bestämda uppfattning är att lagen måste ändras och exempel finns: När kommunikationsutskottet behandlade lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar tog vi in preciserade bestämmelser om hur man undantagsvis under några dagar kan söka andra lösningar när en skoltaxi med alkolås går sönder. "...

Västra Nyland Debattsidan

Svar till Monica Grönmark

Monica Grönmark lyfter upp ett verkligt problem i sin insändare (VN 27.1) där hon tar upp frågan om överbelastning på linjebussar och fall där skolelever är tvungna att stå långa sträckor. Tyvärr är situationen i Västra Nyland inte alls unik. Överfulla bussar motiveras genom 38 § i förordningen om användning av fordon på väg. Den säger att det i registret antecknade passagerarantalet tillfälligt får överskridas med 30 procent i en buss som används i linje- eller köptrafik. Det är ordet tillfälligt som är nyckeln för att bussbolagen dag efter dag kan köra med barn stående i mittgången.

Det är inte god trafiksäkerhet att en diffus bestämmelse i vår lagstiftning tillåter att överbelastning sätts i system. Det kan inte ligga i samhällets intresse att bussbolag regelbundet kör med överfulla bussar i linjetrafik med skolelever, och äventyrar deras trafiksäkerhet. Samtidigt som en förordning tillåter tillfällig överbelastning stadgar vägtrafiklagens 88 § om skyldigheten att använda bilbälten i bussar. Där sägs bland annat: ” I bussar skall barn som sitter på en egen sittplats använda bilbälte.” Lagarna är alltså motstridiga.

Situationen är, som Monica Grönmark poängterar, ohållbar och lagstiftningen otillräcklig. Därför ställde jag ett skriftligt spörsmål till regeringen. I svaret säger trafikminister Vehviläinen att möjligheten att "tillfälligt överskrida antalet har tagits in i paragrafen uttryckligen med tanke på exceptionella situationer". Hon poängterar att avsikten inte är att "bestämmelsen ska berättiga till att huvudregeln frångås utan godtagbar grund, såsom force majeure". Minister Vehviläinen konstaterar att man måste ingripa i missförhållanden i fall där bussar i regel är fullsatta och passagerare i praktiken aldrig får sitta. Vidare konstaterar hon att de regionala närings-, trafik- och miljöcentralen tillsammans med kommunerna måste bedöma behovet av kompletterande turer samt andra tänkbara lösningar.

Ministern hävdar alltså att problemet inte kan lösas lagstiftningsvägen. Min bestämda uppfattning är att lagen måste ändras och exempel finns: När kommunikationsutskottet behandlade lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar tog vi in preciserade bestämmelser om hur man undantagsvis under några dagar kan söka andra lösningar när en skoltaxi med alkolås går sönder. Precis på samma sätt kan man precisera bestämmelsen om den tillfälliga överbelastningen på så sätt att en buss i linjetrafik inte dag efter dag och vecka efter vecka kör med mittgången full med skolbarn. Det här är en fråga som definitivt bör aktualiseras i början av nästa valperiod.

Riksdagsledamot Mats Nylund, SFP.


 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37