Om skolelevers trafiksäkerhet i överbelastade bussar (VN)

24.03.2011 kl. 14:51
..."Min bestämda uppfattning är att lagen måste ändras och exempel finns: När kommunikationsutskottet behandlade lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar tog vi in preciserade bestämmelser om hur man undantagsvis under några dagar kan söka andra lösningar när en skoltaxi med alkolås går sönder. "...

Västra Nyland Debattsidan

Svar till Monica Grönmark

Monica Grönmark lyfter upp ett verkligt problem i sin insändare (VN 27.1) där hon tar upp frågan om överbelastning på linjebussar och fall där skolelever är tvungna att stå långa sträckor. Tyvärr är situationen i Västra Nyland inte alls unik. Överfulla bussar motiveras genom 38 § i förordningen om användning av fordon på väg. Den säger att det i registret antecknade passagerarantalet tillfälligt får överskridas med 30 procent i en buss som används i linje- eller köptrafik. Det är ordet tillfälligt som är nyckeln för att bussbolagen dag efter dag kan köra med barn stående i mittgången.

Det är inte god trafiksäkerhet att en diffus bestämmelse i vår lagstiftning tillåter att överbelastning sätts i system. Det kan inte ligga i samhällets intresse att bussbolag regelbundet kör med överfulla bussar i linjetrafik med skolelever, och äventyrar deras trafiksäkerhet. Samtidigt som en förordning tillåter tillfällig överbelastning stadgar vägtrafiklagens 88 § om skyldigheten att använda bilbälten i bussar. Där sägs bland annat: ” I bussar skall barn som sitter på en egen sittplats använda bilbälte.” Lagarna är alltså motstridiga.

Situationen är, som Monica Grönmark poängterar, ohållbar och lagstiftningen otillräcklig. Därför ställde jag ett skriftligt spörsmål till regeringen. I svaret säger trafikminister Vehviläinen att möjligheten att "tillfälligt överskrida antalet har tagits in i paragrafen uttryckligen med tanke på exceptionella situationer". Hon poängterar att avsikten inte är att "bestämmelsen ska berättiga till att huvudregeln frångås utan godtagbar grund, såsom force majeure". Minister Vehviläinen konstaterar att man måste ingripa i missförhållanden i fall där bussar i regel är fullsatta och passagerare i praktiken aldrig får sitta. Vidare konstaterar hon att de regionala närings-, trafik- och miljöcentralen tillsammans med kommunerna måste bedöma behovet av kompletterande turer samt andra tänkbara lösningar.

Ministern hävdar alltså att problemet inte kan lösas lagstiftningsvägen. Min bestämda uppfattning är att lagen måste ändras och exempel finns: När kommunikationsutskottet behandlade lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar tog vi in preciserade bestämmelser om hur man undantagsvis under några dagar kan söka andra lösningar när en skoltaxi med alkolås går sönder. Precis på samma sätt kan man precisera bestämmelsen om den tillfälliga överbelastningen på så sätt att en buss i linjetrafik inte dag efter dag och vecka efter vecka kör med mittgången full med skolbarn. Det här är en fråga som definitivt bör aktualiseras i början av nästa valperiod.

Riksdagsledamot Mats Nylund, SFP.


 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30