Aktuellt

Industrin, producenten och konsumenten

01.04.2011 kl. 14:00

..."Det står definitivt också i strid med politiska krav på avsevärt strängare djurskyddsregler här än i våra konkurrentländer, och nu har konsumenten inte möjlighet att välja det inhemska alternativet eftersom han eller hon inte får information om vad som egentligen finns i förpackningen. Förvånar det någon att Livsmedelsindustriförbundet och Dagligvaruhandeln rf. motsätter sig strängare lagstiftning om ursprungsland?"

Debattartikel/insändare 30.03.2011/MN

De riktigt stora politiska frågorna för Finlands jordbruk handlar i det här riksdagsvalet om marknaden, om konkurrensen och om prisbildningen. Forskning visar att produktivitetsutvecklingen i det finländska jordbruket har varit betydligt snabbare än i resten av livsmedelskedjan, alltså i livsmedelsindustrin och handelsledet (MTT/Kuosmanen, Niemi, Sipilä). Däremot minskar den andel av matens slutliga pris som bonden får år för år. Den utvecklingen får definitivt inte fortsätta och till det krävs lagstiftning.

Två viktiga förändringar krävs åtminstone: Strängare krav på ursprungsmärkning av livsmedlens råvaror och en lag som tillåter att primärproducenterna stärker sitt marknadssamarbete för att i någon mån kunna möta industrins och handelns övermakt. Idag är det fullt möjligt att importera exempelvis tyskt dioxinsvinkött eller polsk broiler, stycka och marinera dem i Finland, och sälja dem under varumärken med finskklingande namn utan att ange ursprungsland. Jag tycker att det är att vilseleda konsumenten. Det står definitivt också i strid med politiska krav på avsevärt strängare djurskyddsregler här än i våra konkurrentländer, och nu har konsumenten inte möjlighet att välja det inhemska alternativet eftersom han eller hon inte får information om vad som egentligen finns i förpackningen. Förvånar det någon att Livsmedelsindustriförbundet och Dagligvaruhandeln rf. motsätter sig strängare lagstiftning om ursprungsland?

Den finländska handeln domineras av två stora kedjor som på grund av sina inköpsvolymer har en enorm makt över vår livsmedelsindustri. Industrin har beroende på sektor ett tiotal till några hundratal aktörer medan primärproducenterna kan räknas i tusental. Skevheten är uppenbar och vår konkurrenslagstiftning, och följaktligen även vårt konkurrensverk, sätter alla sina resurser på producentledet och så gott som inget på handelsledet. EU-kommissionen har tack och lov börjat uppmärksamma situationen och rekommenderar medlemsländerna att förbättra jordbrukarnas ställning genom att anpassa sin egen lagstiftning till EU:s. Nuvarande regering hade ett färdigt lagförslag som aldrig gavs till riksdagen på grund av motstånd från de gröna.

En fri marknad brukar betyda att priset bildas av utbud och efterfrågan. En fri marknad betyder däremot inte att vi inte har regler. Vi har lagar som förbjuder karteller, vi har lagar som reglerar reklam och vi har lagar som reglerar arbetsmarknaden bara för att nämna några exempel. Nu är det hög tid att vi också via lagstiftningen försöker se till att alla led i matkedjan får rätt till en skälig ersättning för det de producerar!

Mats Nylund, riksdagsledamot och riksdagsvalskandidat, SFP

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15